Titel: Kommunernas ?pensionsbomb? ? en fallstudie i fyra skånska kommunerSeminariedatum: 29 maj 2008Ämne/Kurs: FE6190, Kandidatuppsats, 10 poäng, 15 hp.Författare: André Andersson och Marcus FrondaHandledare: Leif Holmberg och Nils-Gunnar RudenstamFem nyckelord: Pensionsskuld, kommuner, demografisk utveckling, kapitalförvaltning, försäkringSyfte: Uppsatsens syfte är att se hur kommunerna förbereder sig för framtida pensionsutbetalningar. Syftet är även att ta reda på vilka åtgärder som kommunerna tillämpar för att klara finansieringen av pensionsåtagandena. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att göra en fallstudie, d.v.s. undersöka ett fåtal fall på djupet.Teori: För att ge en förklaring till varför kommunen valt att agera på ett visst sätt i frågan om pensionshanteringen kommer vi att använda oss av beslutsteori och intressentteori.Empiri: Det empiriska materialet består i huvudsak av information hämtad genom intervjuer med personer kunniga i ämnet i Eslöv, Helsingborg, Landskrona och Kristianstad.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansåg vara en belastning för uppsatsen då vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordning­ställande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgång och an­vändande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har på­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen så väl som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrån en huvudfråga samt fyra forskningsfrågor.

Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsväxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till år 2015 och det är 40-talisterna som går i pension. Många av dessa arbetar som chefer och småföretagare och kommer att ersättas av en yngre generation som nu är på frammarsch. De nya yngre cheferna kan känna en viss oro och osäkerhet över att behöva leda och ?chefa? äldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de äldre medarbetarna. Det är en utmaning att vara chef över äldre kollegor då varje generation har sina normer och värderingar som är skapade av den miljö och tidsanda som råder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en måltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? Frågor som har försökts besvaras är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom måltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstånd som kan uppstå? Vad skall man tänka på som ung och nyutexaminerad när man tar sig an en chefsroll inom måltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen är en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och där intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

För att en uppfinning ska anses vara patenterbar uppställer artikel 52(1) EPC fyra rekvisit. Det ska vara en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Uppfinningsrekvisitet finns inte definierat i EPC utan har utvecklats genom praxis. För att en uppfinning ska anses vara en patenterbar uppfinning ska den ha teknisk karaktär. Vad som utgör teknisk karaktär har även det utvecklats genom praxis.

Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera kapitaltäckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnås genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltäckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förändringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har använt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgå från de fyra storbankernas perspektiv.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010.

Bakgrund och problemformulering: Tidigare forskning visar att 32 procent av Sveriges befolkning bor ensamma och många utav dem är äldre personer. Det är inte bara äldre som bor ensamma som upplever ensamhet utan även de som bor på boenden och har personer runt sig. Studien kommer beskriva hur en ensam äldre person kan bemötas på bästa sätt samt hur upplevelsen av ensamheten påverkas om den är självvald eller påtvingad.Syfte: att beskriva äldres upplevelse av ensamhet.Metod: En litteraturstudie har gjorts enligt Axelssons modell (2012), där kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts till fyra teman: ensamhetsfaktorer, att bli gammal, ensamhetens konsekvenser och att hantera ensamhet. Artiklarnas inklusionskriterier var att de handlade om personer äldre än 65 år. Artiklarna skulle inte vara äldre än sex år och bygga på kvalitativa studier.Resultat: Upplevelsen av ensamhet kan uppstå på olika sätt, den blir mest påtaglig vid förlusten av en partner.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby ? det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till.Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem.