Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Höftabduktorerna har en viktig funktion för nedre extremitet då muskelgruppen hjälper till att bibehålla bäckenet i rätt position för att motverka adduktion och inåtrotation av höften. Svaga höftabduktorer har påvisats hos personer med smärttillstånd, såsom patellofemoralt smärtsyndrom, knäartros och tractus iliotibialissyndrom. Om höftabduktorerna har betydande roll vid rehabilitering av dessa smärttillstånd bör interventionen uppmärksammas inom det sjukgymnastiska området. Syftet med studien var att se vid vilka smärttillstånd i och kring knäleden det gjorts interventionsstudier innefattande styrketräning av höftabduktorerna och därefter se till effekten på smärtupplevelse vid rehabilitering. Studien var en systematisk litteraturstudie.

The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was:? Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school?In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family?s work with the upbringing and the personal growth of their children.

Barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvård för olika mer eller mindre smärtsamma procedurer. Minnet av tidigare obehagliga erfarenheter kan ofta skapa rädsla inför framtida besök och risk för bestående sjukvårdsrädsla. I många studier beskriver barn att nålstick i huden är en av de mest smärtsamma procedurerna inom sjukvården. Samhället har ett ansvar och det finns reglerat genom lagar hur barn skall bemötas inom sjukvården. Barn i skolåldern har ofta en livfull fantasi och magiskt tänkande och upplever smärta annorlunda än vuxna.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Intangible feelings of sorrow and grief, caused by events like separation, death, loss and trauma, all leave some kind of traces in us and they play an important role in our development. The individualistic society here in Sweden has shaped us to keep our feelings inside and at bay; since our childhood we have learnt that showing emotions like tears, sorrow and sadness are signs of weakness and can make others and yourself feel uncomfortable. With the starting point from my own experience and understanding of how we can deal and handle grief, I take a closer look on how jewelry, objects and rituals can be of importance in a grieving process and our lack of visual outer display of grief in today?s society. Through Sara Ahmeds theory I found a new possible way of understanding emotions and how they shape us.

Laminitis has crippled horses through times and many cures have been used to treat it. Since the mechanism of the disease is yet not fully understood, treatments are only ways to alleviate the pain and at best, slow down the pathological process enough to make time for improvement. This paper is a retrospective study of 71 horses treated by a protocol at Hästsjukhuset Strömsholm. The protocol implies three visits at zero, five and fifteen weeks. At each the horse is evaluated and treated by a veterinarian.

The purpose of this study is to hightlight experiences of living in a relationship where BDSM is being exercised. The acronym is an umbrella term for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism. The study is based on qualitative interviews with five persons who define themselves as BDSM practitioners. The overall questions of this study are: How does the BDSM practice appear in everyday life? How did the practice start and how has it developed over time? What's included in the sexual BDSM practice? The empirical material has been analyzed with interactionism as the theoritical framework. The picture that emerges is complex.

Vaccinology is an ever expanding field. As a member of the veterinary staff it is important to stay up to date with the continuous new scientific data and recommendations that affect the care that our companion animals receive at the veterinary clinic. This paper presents adverse vaccination reactions, their cause, risk factors and suggestions how we can minimize the risk of adverse vaccine events in dogs. Dog owners in Sweden were allowed to answer a questionnaire about adverse events following vaccination. Lethargy, edema and pruritus were among the most frequently seen adverse effects.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas.Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter.Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård.Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder.

Background Anesthesia-related deaths are common in dogs, especially in the postoperative period, in compare to humans. This study aims to describe and elucidate the qualities of the postoperative care for dogs in Sweden. Method To investigate the postoperative care, a qualitative study was made by interviewing personnel in the animal health care sector. The primary information from the interviews was analyzed in a qualitative manor and a few distinguished qualities came forth. Results These qualities describe the postoperative care and include preventive activities, postoperative activities, monitoring and communication. A variation in regards to the results was seen between the interviewed.