Syftet med den hÀr undersökningen Àr att fÄ veta vad eleverna tycker om att rÀkna med problemlösningsuppgifter, se om det kan finnas nÄgra nackdelar med att enbart anvÀnda sig av olika arbetsmaterial som innehÄller problemlösningsuppgifter, samt att se hur dagens lÀroböcker behandlar omrÄdet med problemlösning..

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt ett antal pedagoger som undervisar i skolÄren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssÀtt. Undersökningen utfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag pÄ hur pedagogerna vÀljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssÀtt medför för deras elever. Vidare visar resultatet pÄ vilket sÀtt de lokala arbetsplanerna pÄverkar pedagogernas förmÄga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns bÄde för deras elever och för dem sjÀlva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i Ätanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgÄr frÄn elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstÀrkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lÀrarformulÀr för att se hur lÀrare sÄg pÄ Àmnet. Dels utfördes tvÄ olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. InhÀmtade kunskaper mÀttes sedan i ett kunskapsprov.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

This thesis which is about working with mathematics teaching has no effect/impact on performance and understanding of pupils. The study is intended to gain insight on working in mathematics education which has an impact on performance and understanding of students who are ethnically Swedish and foreign ethnic. In order to compare the ethnic Swedish and foreign students of ethnic understanding, I judged from their performance on the tests taken in year three. The qualitative approach permeated the work, both interviews and observations which were included in the survey. The qualitative study was chosen to get an understanding of how mathematics teaching is conducted in two different areas.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en Àmnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrÄn intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes pÄ en skola som anvÀnder sig av Àmnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklÀrare och en danslÀrare, Àven rektorn pÄ skolan utgör en del av samarbetet.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Att arbeta med problemlösning i matematikundervisningen Àr ett vanligt inslag i svenska lÄgstadieelevers vardag. Tidigare forskning pÄ omrÄdet har visat att den matematiska utvecklingen gynnas genom bra problemlösningsuppgifter och att dessa uppgifter snabbare kan föra eleven framÄt i sitt lÀrande. En stor del av den svenska matematikundervisningen utgÄr frÄn lÀroböcker och frÄn de problemlösningsuppgifter som finns i dem, vilket enligt mÄnga forskare anses som problematiskt. De flesta studier som behandlat omrÄdet inom framför allt det svenska forskningsfÀltet har gjorts pÄ uppgifter som riktar sig till skolans högre Ärskurser. Genom en lÀromedelsanalys pÄ tvÄ lÀroboksserier för Ärskurserna 1-3, har vi i denna uppsats granskat de problemlösningsavsnitt och uppgifter som finns i dessa böcker.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssÀtt i matematiken som metod. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta olika lÀrare ingÄr. Den teoretiska delen behandlar tvÄ omrÄden. Dessa omrÄden Àr Àmnet matematik och vad ett laborativt arbetssÀtt Àr utifrÄn litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet med arbetet var att undersöka pÄ vilket sÀtt nÄgra förÀldrar och elever hanterar lÀxan som en del utav matematikundervisningen och vad förÀldrars och elevers uppfattning Àr om den. Jag ville Àven se om det fanns nÄgon koppling mellan elevers syn pÄ matematiklÀxan och förÀlderns, samt skillnader i de olika förÀldrarnas sÀtt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom Ätta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lÄgstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att instÀllningen till lÀxan skiljde sig betydligt mellan de tvÄ familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens instÀllning skiljde sig dock inte sÄ mycket frÄn förÀlderns.

I rapporten undersöker vi hur tvÄ lÀrare vardagsanknyter matetmatikundervisningen för eleverna. LÀrarens förestÀllning jÀmförs med dess arbetssÀtt inom omrÄder vardagsmatematik.

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.