I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Syftet med denna studie Àr att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan anvÀndas för att komplettera learning study i lÀrares arbete för att utveckla matematikundervisningen. DÀrmed försöker studien svara pÄ forskningsfrÄgan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lÀrares anvÀndning av learning study för att utveckla en undervisning dÀr eleverna nÄr mÄlen bÀttre? Denna frÄga besvaras genom att svara pÄ följande frÄgor: 1. Kan man visa att eleverna lÀr sig bÀttre efter Àndringarna i de tre cyklerna? 2.

Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mÄl som finns i lÀroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara tvÄ forskningsfrÄgor; Vilken allmÀn syn har pedagogerna gÀllande vad kommunikation om matematik Àr? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stÀrka elevernas förmÄga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lÀrare och tvÄ speciallÀrare som alla undervisar i matematik pÄ mellanstadiet vid en och samma skola.Alla pedagoger menar att det Àr viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgÄng vid problemlösning. NÄgra av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation Àven kan ske i skrift och i bild.

Enligt Skolverket (2003) sÄ har yrkeselever lÄg motivation och dÄlig förstÄelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett Àmnesintegrerat arbete kan pÄverka denna lÄga motivation och den dÄliga förstÄelsen som finns för Àmnet. I flertalet styrdokument sÄ pÄpekas vikten av samverkan pÄ skolorna för att uppnÄ alla mÄl. Trots detta sÄ förekommer det sÀllan nÄgon samverkan och jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ orsaker till detta. Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering gÀllande matematik och yrkesförberedande linjer.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lÀrares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsÀrskoleklasser, dÀr Àven elever i inriktningen trÀningsskola ingÄr. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lÀrarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltsÄ varit att utgÄ frÄn ett nulÀge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra Àr hur interaktionen sÄg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén pÄ interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgÄende ett sociokulturellt perspektiv antagits, dÀr Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framtrÀdande roll.

SammanfattningNÀr resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolÄr 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgÄng av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikÀmnet, vilket vÀckte vÄrt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. VÄrt motiv var att vi genom denna studie ville förstÄ dagens kunskapsdiskussion och stÀrka oss i kommande diskussioner om varför vi vÀljer ett visst innehÄll i matematikundervisningen. Syftet med vÄrt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgÄng och dÀrefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jÀmförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stÀmde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Inom ramen för riksskogstaxeringen genomförs Ärligen en stickprovsinventering som syftar till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhÀllets planering av skogsresurserna samt för uppföljning av förÀndringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av riksskogstaxeringen blir att integrera fÀltmÀtningarna med satellitbilder. Införande av satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för mÄnga variabler. F ör att satellitbilder skall kunna anvÀndas pÄ ett effektiv sÀtt krÀvs att skogsmarken kan avgrÀnsas frÄn övriga Àgoslag.

Syfte:Idag diskuteras bÄde skolan och lÀraryrket. En ny lÀrarutbildning ska införas, 2011 fÄr Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lÀrarkÄren inte i tillrÀcklig hög grad lÀr eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lÀrare Àr viktiga för elevers resultat Àr mÄnga forskare överens om. Men vad det innebÀr att vara en bra lÀrare och hur en lÀrarutbildning, som utbildar dessa lÀrare, bÀst kan utformas rÄder det delade me-ningar om. LÀraryrket Àr komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lÀrare i deras möte med praktiken.

 I vÄrt samhÀlle efterstrÀvas motivation och kreativt lÀrande och dÀrför Àr det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssÀtt utifrÄn elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssÀtt i matematikundervisningen. Det Àr intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta Àr lÀromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrÄn elevers aktivitet och instÀllning. Undersökningen gjordes pÄ en skola med urvalsgrupp frÄn Är 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation frÄn en filminspelning frÄn en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingÄtt i observationen.

Syfte:Elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan Àr en grupp elever som jag upplever ofta kommer i klÀm i grundskolan. Syftet med studien Àr att studera hur skolan organiserar lÀrandemiljöerna i matematik pÄ högstadiet för de elever som lÀser efter sÀrskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa pÄ hur matematiklÀrarna arbetar för att nÄ en god mÄluppfyllelse för de elever som lÀser efter sÀrskolan kursplan, nÀr/om de har tvÄ kursplaner igÄng samtidigt. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var om det fanns nÄgra framgÄngsrika modeller och vad det Àr som gör dessa modeller framgÄngsrika. Teori och metod:Skolan Àr en komplex arena dÀr mÄnga mÀnniskor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mÄl som ska uppnÄs.

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om text- och bildsamtal kan vara ett sÀtt att frÀmja förmÄgan att skapa inre bilder och vilken roll dialogen spelar i detta sammanhang.Teori: Arbetet utgÄr frÄn socio-kulturell teori, dÀr sprÄket och dialogen intar en framtrÀdande roll vid lÀrande och utveckling.Metod:Metoden Àr inspirerad av aktionsforskning. Aktionsforskning innefattar en relation mellan tÀnkandet om och handlandet i praktiken. En grupp av Ätta barn i Äk fyra har en gÄng i veckan haft text- eller bildsamtal, c:a en timme varje gÄng, i Ätta veckor. Samtalen har spelats in pÄ band och renskrivits samma dag. Samtidigt har dagbok skrivits med reflektioner över processen, vilket lett till förÀndring av hur nÀsta samtal skulle utföras.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Efter att ha lÀst kurser i didaktisk matematik har jag fÄtt ett ökat intresse för Àmnet och för hur lÀrarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gÄnger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfÀllig och att undervisningen dÀrför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning Àr ett brett omrÄde att arbeta med och eleverna mÄste kunna mÄnga olika moment och strategier för att bemÀstra förmÄgan. Syftet med uppsatsen har pÄ grund av detta varit att ta reda pÄ hur lÀrare i en liten kommun i VÀstra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebÀra för elevernas undervisning och i lÀngden ocksÄ deras resultat.