FÀrska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhÄllande till övriga vÀrldens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer Àn andra. Detta fick oss att fundera över om lÀrstilsmetodiken kunde tillföra nÄgot till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar dÀr undervisningen matchat elevernas lÀrstilar har elevernas resultat anmÀrkningsvÀrt förbÀttrats VÄr studie har dÀrför ett huvudspÄr - lÀrarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda pÄ hur lÀrare undervisar i matematik och hur de tÀnker sig nÄ alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lÀrare i Är 1-3.

Studien har  undersökt matematiklĂ€rare pĂ„ gymnasiet och deras erfarenheter frĂ„n att anvĂ€nda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lĂ€rare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populĂ€rt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. MĂ„nga skolor har valt att satsa mycket pengar pĂ„ att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det rĂ„der delade meningar om huruvida det finns nĂ„got samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under mĂ„nga Ă„r haft en hög förvĂ€ntan pĂ„ IT. Trots att flera av de undersökta lĂ€rarna i studien Ă€r positiva sĂ„ finns det ocksĂ„ mĂ„nga negativa erfarenheter att ta lĂ€rdom av.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Based on earlier experiences of mathematics and mathematical learning, both as a student and as a teacher, I became more and more interested in how well the publicly accepted opinions about mathematics as an uninteresting, difficult and ?geeky? subject corresponded to reality. What do Swedish pupils really think about mathematics and is it possible to identify any differences in their attitudes based on the pupils? age?From this point of view the following questions were formulated:·What are pupils? attitudes towards mathematics in grades 3, 6 and 9 and how do they conceive their learning conditions?·Is it possible to detect any differences in the attitudes and preferences depending on the pupils? age?The result of this study compares well with previous studies done in this and overlapping fields and indicates that:·Younger pupils tend to have a better liking of mathematics but with increasing age that interest fades out.·Most pupils, without regard to age, consider mathematics to be one of the most important subjects, despite the fact that many pupils also find mathematics difficult and boring.·For pupils of all ages, the teacher is the most important factor in the learning process. Older students have more specific demands on the teacher for knowledge and pedagogical skills.·A high noise level, talking and disturbances in the classroom are the most bothering elements when it comes to learning mathematics.

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

VÄr undersökning har gjorts inom omrÄdet problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i Ärskurs F-3 i tvÄ olika skolor. Vi har undersökt lÀrarnas syn pÄ problemlösning samt lÀrarens roll, erfarenheter och bakgrund nÀr det gÀller problemlösningsundervisning, för att se om lÀrarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha nÄgon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vÄrt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Vissa platser Àr omtyckta, andra Àr det inte. Upplevelsen pÄ en plats beror av mÄnga olika faktorer, till exempel olika fysiska förhÄllanden sÄ som proportioner, skala och avstÄnd. Upplevelsen pÄverkas ocksÄ av sociala förhÄllanden, till exempel vem som fÄr eller kÀnner sig bekvÀm att vistas pÄ en plats. PÄ bostadsgÄrden som anvÀnds som exempel i uppsatsen var insyn pÄ gÄrden, frÄn fönster pÄ omgivande bostashus nÄgot som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns mÄnga sÀtt analysera en föreslagen gestaltning för att förstÄ hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda pÄ om det som var tÀnkt verkligen uppnÄs. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn pÄ en bostadsgÄrd fram.

Det undersökta omrÄdet för denna studie behandlar klassrumsdiskussioner kring ett matematiskt innehÄll utförda av elever i tvÄ klasser i Är 6 som Àr nivÄgrupperade. Dessa tvÄ grupper bestÄr övervÀgande av lÄgpresterande respektive övervÀgande av högpresterande elever. Denna studie Àr ett undervisningsförsök med syfte att undersöka hur metoden som innefattar medvetna strategier i form av ?talk-moves? fungerar i dessa klassrumsdiskussioner. Skillnader och likheter under nÀmnda klassrumsdiskussioner jÀmförs mellan nÀmnda grupper.

BAKGRUND:Problemlösningen ska ha en central roll i skolan enligt vÄra styrdokument. Trots detta har viupplevt att det sÀllan Àr sÄ dÄ lÀroboken oftast styr matematikundervisningen. Barn lÀr sigtidigt i livet att lösa problem och deras diskussioner kring problemet Àr oerhört fascinerandeatt fÄ lyssna till. Vi blev nyfikna pÄ vad vi som pedagoger kunde fÄ ut kunskap om vÄra elevergenom att sitta med under en problemlösningsprocess och observera dem.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera problemlösningsprocessen i situationer dÀr elever igrupper om tvÄ stÀlls inför ett matematiskt problem. Vi vill utifrÄn dennaproblemlösningssituation diskutera om den enskilde elevens kunskap synliggörs förpedagogen.METOD:Vi har i undersökningen anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observeratelever i par dÄ de arbetat med tvÄ matematiska problemlösningsuppgifter.

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i Ärskurs 7 och 4 elever i Ärskurs 9, i deras uppfattning om anvÀndningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förÀndrats, under deras skolgÄng. Förutom styrdokument och lÀroplaner behandlas Àven teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkÀtundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan instÀllningen till matematikÀmnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen.

 ABSTRACTThis master thesis defines a new concept ? Math Videos on the Net. The term refers to short,educational videos of mathematics that are freely available on the internet. The videos aredesigned to offer a complement to other course material for a specific element of a specific mathcourse and are directed to the target group of students studying the latter. Within this work, MathVideos on the Net have been created for the Swedish upper secondary school courses Matematik1b and 1c.The study aims to describe, analyze and interpret whether, and if so, how Math Videos on theNet can help support the work of teachers and students? development of knowledge in the firstmathematics course of the Swedish upper secondary school.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.