Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka hur matematiskt sÀrbegÄvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnÄ studiens syfte har ett antal preciserade frÄgestÀllningar utarbetats, och som ocksÄ har legat till grund för studiens empiriska undersökning. FrÄgestÀllningarna har hanterat sÄvÀl elevernas som deras förÀldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begÄvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur förÀldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar sÀrbegÄvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt har baserats pÄ en kvalitativ undersökning dÀr materialet har baserat pÄ sex elever med matematisk sÀrbegÄvning och deras lÀrare. Dessa har intervjuats.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.

Med bakgrund i lÀraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lÀrares reflekterande och utvÀrderande förhÄllningssÀtt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanstÀlla och redovisa lÀrares erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till IST-anvÀndning frÀmst inom Àmnet matematik. Genom att studera andra lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt till sitt IST-anvÀndande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lÀrarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förÀndringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lÀrarna och undervisningen mÄste en rad andra förÀndringar först ske. Den mest framtrÀdande faktorn som framkommit i litteraturen Àr att lÀrarna upplever att de behöver fÄ möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar pÄ att en fullgod fortbildning Àr avgörande för hur vÀl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lÀrare ska utveckla en sÀkerhet i att hantera verktyget..

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut sÄ att elever fÄr gemensamma genomgÄngar och sedan uppmanas de att sjÀlva rÀkna de uppgifter som finns i boken medan lÀraren gÄr runt och hjÀlper till. Vissa elever tycker att detta arbetssÀtt inte frÀmjar motivation för lÀrande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det Àr ett bra arbetssÀtt som passar dem. Skillnaden beror pÄ att vi mÀnniskor lÀr oss pÄ olika sÀtt, vi har olika lÀrstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Den hÀr studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken Àr matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lÀrares och elevers uppfattningar om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansÀttningen nÀr det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrÄn ett processinriktat och/eller produktinriktat lÀrande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklÀrarna har materialet sammanstÀllts och analyserats under tre olika teman: förutsÀttningar för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansÀttningens betydelse för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd trÄd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansÀttning gÀllande problemlösning i matematik.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I matematikundervisningen i skolan gÄr fÀrdighetstrÀning före förstÄelse och lÀroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport frÄn 2003. Problemlösning Àr ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmÄgor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssÀtt. Vi vill dÀrför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmÄga om de arbetar med lÀroboken. Undersökningen genomfördes pÄ 3 av de största förlagens mest populÀra lÀrobok samt Lektion.se som Àr en internetsida som tillhandahÄller lektionsmaterial. Uppgifterna i lÀromedlen analyserades var för sig utifrÄn kunskapskravens kriterier för betyg E i Ärskurs 6 inom problemlösning.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försĂ€mrats. Är attityden dĂ„lig sĂ„ försĂ€mras Ă€ven motivationen till att lĂ€ra sig. Detta resulteras i en försĂ€mring i förstĂ„else inom matematiken. Tidigare forskning visar pĂ„ att det Ă€r lĂ€raren som hĂ„ller i matematikundervisningen. LĂ€raren ska vara elevernas förebilder och hjĂ€lpa dem till förstĂ„else och vidareutveckling.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.