I Sverige Àr revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek pÄ företaget. Svenskt NÀringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i smÄ och medelstora aktiebolag för att minska bÄde kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur stÀller sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen Àr att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt fÄr pÄ företagens redovisning samt ta reda pÄ om hypotesen om att revisorer vill ha en oförÀndrar revisionsplikt hÄller. Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv metod vilket innebÀr att utgÄngspunkten Àr befintlig teori i Àmnet.

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste Ären. Byggföretag har svÄrt att hÄlla bÄde projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett vÀxande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning pÄ vanligt förekommande slöseri i form av sÄvÀl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har mÄnga företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som hÀrstammar frÄn den japanska bilindustrin, bestÄende av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har Àven nya former av byggnation fÄngat marknadens intresse.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av bÄde frivÄrdsinspektörer och klienter samt att ta reda pÄ om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.FrÄgestÀllningar:Hur upplevs dessa olika former av frivÄrdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till Äteranpassning i samhÀllet?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie Àr kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer. Utslussning innebÀr en förenkling av övergÄngar mellan fÀngelse och frigivning och ges ibland en bred definition dÀr alla ÄtgÀrder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som Àr anpassat till samhÀllet utan kriminalitet ingÄr. UtslussningsÄtgÀrderna finns idag i fyra olika former, vilka Àr frigÄng, vÄrdvistelse, vistelse i halvvÀgshus samt utökad frigÄng. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra sÄ att de intagna kan fÄ individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vÀnner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förÀndring var en annan faktor som framgick.

Enligt lagen om Kommunal energiplanering mÄste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och anvÀndning av energi inom kommunen. MÄnga av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, utifrÄn energiplanen. Syftet med denna uppsats Àr att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrÄgorna inom kommunen, b) utifrÄn Leavitts systemmodell skapa en ökad förstÄelse för vilka centrala komponenter, sÄvÀl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förÀndringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjÀlp av gruppintervjuer med representanter frÄn de tre utvalda kommunerna; Lidköping, BorÄs och TrollhÀttan. Representanterna frÄn de valda kommunerna berÀttade om deras arbete med energifrÄgor utifrÄn tre utgÄngspunkter; synen pÄ kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgÄngs/motivationsfaktorer.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.

Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.

I samhÀllet Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, frÄn 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i omrÄdet. Holmen Skog, som Àger alla fastigheter i omrÄdet, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. VÄr uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvÄbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi Àven upprÀtta rumsbeskrivning och köksuppstÀllning samt ge förslag pÄ ledningsdragningar, tomtutformning och kÀllarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemÄl för ombyggnationen.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra. Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Bilden av ideella hjÀlporganisationerna Àr positiv och relativt stabil över tiden, dock pÄverkas denna bild av hur mycket uppmÀrksamhet, positiv som negativ, organisationerna fÄr i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv instÀllning till ideella hjÀlporganisationer, Àr det mÄnga som fortfarande Àr kritiska till att pengarna som doneras verkligen nÄr fram till de behövande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vÀlgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus pÄ UNCIEF, utifrÄn ett konsumentbeteende perspektiv. DÀrefter utvÀrderas denna information för att sedan bistÄ som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnÄ detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod dÀr den primÀra kÀllan för information Àr intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begrÀnsats till UNICEFS mÄlgrupp, engÄngsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Bakgrund: Alla individer innehar grundlÀggande rÀttigheter just i egenskap av att vara mÀnniska. RÀtten till hÀlsa Àr en av dessa, och ska bland annat inkludera sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rÀttighet. Gali-distriktet Àr belÀget nÀra grÀnsen till övriga Georgien och anses som ett lÄgprioriterat omrÄde. Kvinnors position beskrivs dÀr extra utsatt, dÄ exempelvis vÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande.

Syfte:Syftet Àr att söka svar hur ÄtgÀrdsprogrammen ser ut i Ärskurs tre och sex utifrÄn frÄgestÀllningarna:? Vilka Àmnen/problemomrÄden behandlas?? Vilka ÄtgÀrder föreslÄs?? Vem/vilka Àr ansvariga för att ÄtgÀrderna genomförs?? Hur Àr den dokumenterade uppföljningen och utvÀrderingen av ÄtgÀrdsprogrammen?Teori:Undersökningen Àr gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras pÄ flera olika sÀtt. Den hÀr undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en innehÄllsanalys för att dÀrigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehÄllsanalys, liksom vid all textanalys, krÀvs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns en problematik för lantbrukare att vara förÀldralediga. Sverige har ett generöst förÀldraförsÀkringssystem som ska ge alla förÀldrar samma möjlighet att kunna vara hemma med sina barn nÀr de Àr smÄ. Det innebÀr att förÀldern vÀljer att avstÄ frÄn förvÀrvsarbete, i utbyte mot en statlig ersÀttning. En frÄga som vÀckts Àr hur egenföretagare och dÄ i synnerhet lantbruksföretagare hanterar förÀldraledigheten och hur deras förutsÀttningar ser ut. För att uppfylla uppsatsens syfte och fÄ en sÄ bred bild som möjligt av Àmnet genomfördes en litteraturundersökning kombinerad med ett empiriskt avsnitt. I litteraturundersökningen tas familjejordbruk och pluriactivity upp för att fÄ en teoretisk bild av ett lantbrukshushÄll.