Denna magisteruppsats behandlar e-handlares anpassning av en fysisk köpprocess till en virtuell. Med detta syftar vi mer specifikt pÄ e-handlare av modeklÀder som i högre grad Àr beroende av en fysisk köpprocess. VÄr frÄgestÀllning var sÄledes: Hur gör e-handlare inom klÀdbranschen för att anpassa den fysiska köpprocessen till ett virtuellt sammanhang? För att undersöka detta anvÀnde vi oss av Overbys artikel "Process Virtualization Theory and the Impact of Information Technology" frÄn 2008 dÀr han beskriver fyra olika faktorer som spelar in vid ett köp: sinnliga krav, förhÄllandekrav, synkroniseringskrav samt identifikations- och kontrollkrav. Denna teori har byggde vi Àven upp med stöd frÄn Belks (1975) sÄ kallade situationsvariabler samt allmÀn teori om Internetmarknadsföring.

Papparollen har förÀndrats de senaste Ärtiondena och det förvÀntas idag att mÀn Àr engagerade under graviditet, förlossning och i omvÄrdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fÄtt stöd och förberedelse in i förÀldrarollen varit bÀttre rustade inför de omstÀllningar förÀldraskapet inneburit bÄde för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten pÄ barnmorskemottagningar har visat sig frÀmst fokusera pÄ de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagÄngspappors upplevelser av förberedelse inför övergÄngen mot förÀldraskap utifrÄn möten med barnmorskor pÄ barnmorskemottagningar. Studien utgick frÄn kvalitativ innehÄllsanalys som metod.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Bilden av ideella hjÀlporganisationerna Àr positiv och relativt stabil över tiden, dock pÄverkas denna bild av hur mycket uppmÀrksamhet, positiv som negativ, organisationerna fÄr i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv instÀllning till ideella hjÀlporganisationer, Àr det mÄnga som fortfarande Àr kritiska till att pengarna som doneras verkligen nÄr fram till de behövande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vÀlgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus pÄ UNCIEF, utifrÄn ett konsumentbeteende perspektiv. DÀrefter utvÀrderas denna information för att sedan bistÄ som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnÄ detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod dÀr den primÀra kÀllan för information Àr intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begrÀnsats till UNICEFS mÄlgrupp, engÄngsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Examensarbetets mÄl Àr att undersöka de tekniska aspekter som innefattas i katalogframtagande samt att ta fram en produktkatalog Ät Westerbergs Repslageri. Företagets syfte med katalogen Àr att marknadsföra deras nya varumÀrke Swedish Rope samt att anvÀndas som försÀljningsunderlag. Eftersom katalogen ska anvÀndas vid försÀljning Àr det viktigt att produktbildernas fÀrger överensstÀmmer sÄ bra som möjligt med verkligheten.För att fÄ rÀtt fÀrger i produktbilderna krÀvs god förstÄelse inom fÀrghantering. Varje enhet sÄsom kamera, bildskÀrm och skrivare tolkar fÀrger pÄ sitt eget sÀtt vilket medför problem vid bibehÄllandet av ursprungsfÀrgerna i den grafiska processen. Korrekt fÀrgÄtergivning krÀver vÀl kalibrerade enheter med profiler och ett fÀrghanteringssystem som sköter konverteringen mellan dessa enheters olika fÀrgomfÄng.En effektiv kommunikation med produktkatalogens lÀsare fÄs genom att anpassa layout och innehÄll till dess mÄlgrupp.

SjukvĂ„rden ligger lĂ„ngt efter samhĂ€llet i övrigt nĂ€r det kommer till att bedriva IT- investeringar. Men Ă€ven inom sjukvĂ„rden Ă€r det en ojĂ€mn spridning av hur resurserna fördelas. Rehabilitering Ă€r ett av de omrĂ„den dĂ€r det inte har genomförts nĂ„gra stora projekt. Vi har valt att inrikta oss mot rehabilitering inom neurosjukvĂ„rden, dĂ„ dessa patienter Ă€r i stort behov av stöd. Projektet Ă€r ett initiativ av Åsa Lundgren - Nilsson vid Sahlgrenska Akademien och Elof DimenĂ€s vid Fakulteten för TillĂ€mpad IT, Göteborgs Universitet.Vi har tagit fram ett designförslag för en applikation avsedd att underlĂ€tta rehabiliteringsprocessen för dessa patienter.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag med 10-50 anstÀllda och enomsÀttning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har pÄverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyrÄerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att nÄgra förÀndringar har skett sedan införandetav RS och vilka Àr i sÄdana fall dessa?För att besvara frÄgestÀllningarna har representanter frÄn fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn Àndrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingÄ i planeringen och granskningen har anvÀnts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade pÄ en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjÀnat som jÀmförelsegrund dÄ vianalyserat de empiriska resultaten.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet Àr utfört i Tokyo, Japan, och Àr baserad pÄ metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt Àr ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. LÀsaren kan i form av texter, bilder och skisser pÄ ett enkelt sÀtt följa arbetsgÄngen frÄn projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo Àr med sina 12,4 miljoner invÄnare ofta ansedd som vÀrldens största stad.

HÀstÀgaren Àr den som har det yttersta ansvaret för hÀstens vÀlbefinnande. En viktig uppgift Àr att se till att hÀsten fÄr ett vÀl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hÀstens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden Àr att den domesticerade hÀstens foderstat till stor del bestÄr av stÀrkelse frÄn spannmÄl dÄ detta ingÄr i kraftfoder. FÄng Àr ocksÄ en foderrelaterad sjukdom dÀr de mest framtrÀdande symtomen Àr smÀrta i hovarna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.