Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.

Introduktion: Patientkontrollerad epidural smÀrtlindring (PCEA) Àr idag en vedertagen metod för postoperativ smÀrtlindring med fÄ komplikationer. Försök har gjorts för att titrera fram den mest gynnsamma kombinationen med fokus pÄ att maximera smÀrtlindringen och minimera sidoeffekterna. Syftet med studien Àr att identifiera smÀrta, sidoeffekter och behandlingstid samt patientens subjektiva skattning av smÀrtlindring vid postoperativ PCEA-behandling med bupivacaine, fentanyl och epinephrine.Metod: Studien Àr retrospektiv inkluderande 1088 patienter vilka postoperativt behandlats med PCEA och kombinationslösningen bupivacaine (1mg/ml), fentanyl (2?g/ml) och epinephrine (2?g/ml). Studien har undersökt skillnaden mellan kön, Älder och typ av kirurgi avseende smÀrta i vila respektive smÀrta vid mobilisering/hosta, infusionshastighet, givna och begÀrda bolusdoser, behandlingstid, sidoeffekter samt patientens subjektiva skattning av smÀrtlindringen.Resultat: SmÀrta i vila och vid mobilisering/hosta var under de studerade dygnen generellt lÄg, smÀrtan kulminerade under dygn 2.

RikkÀrr Àr en naturtyp med hög artrikedom, som Äterfinns i kalkrika vÄtmarker. KÀnda rikkÀrr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkÀrr Äterfinnas. RikkÀrrens mÄnga arter har under lÄng tid anpassat sig till de speciella förhÄllandena men Àr idag starkt hotade dÄ biotopen rikkÀrr minskar. TillbakagÄngen Àr ett resultat av dikning, upphörd hÀvd, övergödning, försurning och skogsbruk.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklÀrare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlÀnda elevernas olika behov. Fokus var frÀmst pÄ anpassning men studien sökte Àven svar pÄ om det fanns andra faktorer som enligt engelsklÀrarna var av betydelse för den nyanlÀndes skolframgÄng i Àmnet engelska. Ytterligare tog studien reda pÄ vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlÀnda eleverna enligt engelsklÀrarna. De empiriska metoderna som har anvÀnts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkÀtfrÄgor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lÀrarperspektiv.

Den biologiska studien har visat att vÀrphöns genom domesticeringen förÀndrat och anpassat sina beteenden till att leva med mÀnniskor. De har utvecklat en minskad rÀdsla för mÀnniskor och en ökad stresstÄlighet. I denna studie har höns ÄterhÀmtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har pÄverkat ÄterhÀmtningen jÀmfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes för att undersöka detta var: Hur lÄng tid tar det innan höns ÄterhÀmtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det nÄgra skillnader i ÄterhÀmtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte pÄ en specifik tid för ÄterhÀmtning men pÄ att en tydlig ÄterhÀmtning förekom.

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

Sammanfattning ? ?SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemet?Datum: 19 januari, 2012NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985Titel: SUHF-modellen jĂ€mförd med ABC-systemetHandledare: Ole LiljeforsNyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstĂ€ckningFrĂ„gestĂ€llning: Vad kĂ€nnetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur Ă€r SUHF-modellen uppbyggd jĂ€mfört med ABC-systemet?Syfte: Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom Ă€mnet ABC-systemet i lĂ€rosĂ€ten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen pĂ„ MĂ€lardalens högskola för att fĂ„ information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp anvĂ€ndes som underlag till den empiriska delen.Slutsats: MĂ„let med de bĂ„da modellerna Ă€r att full kostnadstĂ€ckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna pĂ„ ett tillfredstĂ€llande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbĂ€raren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna Ă€r att ABC-systemets fokus ligger pĂ„ aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger pĂ„ kĂ€rnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten Ă€r benĂ€mningar för samma utföranden.

Den 1 januari 2005 trÀdde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprÀtta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som Àr den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det vÀsentliga med denna standard Àr att den tillÄter vÀrdering till verkligt vÀrde i balansrÀkningen. VÀrderingen kan ske genom huvudregeln, den sÄ kallade ortsprismetoden, dÀr fastigheten jÀmförs med liknande objekt som avyttrats.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trÀ, för en mÄngsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumÀrkesprofil, bÄde till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle frÀmja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle Àven fÄ ett visuellt uttryck som harmoniserar med trÀdgÄrdar och naturen. DÀrför har trÀ varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda pÄ vardagliga företeelser som jag sett, lÀst eller upplevt har dokumenterats för att ge lÀsaren förstÄelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. FrÄgestÀllningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhÄller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet bestÄr av opinionsmaterial frÄn Kyrkans Tidning, Dagen och VÀrlden Idag, och i analysen behandlas artiklar frÄn Är 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrÄn Fairclough. Jag har Àven lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.