Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.

Ledarskapet i skolan Àr omdiskuterat och forskningsrapporter visar oftast pÄ resultat som ger rektor en betydelsefull roll i skolans utvecklingsarbete. Huvuduppdraget i skolan bestÄr i optimal mÄluppfyllelse för alla elever som fÄr sin utbildning dÀr. DÄ har instÀllning och attityder till barn i behov av sÀrskilt stöd en stor betydelse. Det stÀlls höga krav pÄ att skolans pedagoger ser möjligheter att förÀndra miljö, metoder, innehÄll och bemötande om alla elever ska fÄ de förutsÀttningar för mÄluppfyllelse de har rÀtt till. En förutsÀttning Àr att skolan som helhet har en inkluderande instÀllning till sitt arbete med eleverna.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Denna undersökning genomfördes pÄ nya studenter vid Studie- och yrkesvÀgledarutbildningen pÄ Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts Àr hur det varit för studenterna att pÄbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det ocksÄ sökts förstÄelse för hur dessa upplevelser kan förstÄs. En enkÀtundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar pÄ att det Àr en stor anstrÀngning och omstÀllning att pÄbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska kÀnna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktÀr.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare inom den svenska grundskolan ser pÄ inkludering och den bygger pÄ intervjuer som genomförts med klass- och resurslÀrare pÄ lÄg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv instÀllning till inkludering gÀllande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslÀrares tankar kring vilka som gynnas resultatmÀssigt av ett inkluderande arbetssÀtt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssÀtt medan klasslÀrarna menar att barn utan svÄrigheter riskerar att missgynnas resultatmÀssigt vid en allt för lÄngtgÄende inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser vÀldigt negativt pÄ segregerande lösningar men klasslÀrarna, framförallt pÄ lÄgstadiet, ser i viss utstrÀckning behov av sÀrskilda undervisningsgrupper. Alla informanter Àr eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnÄ en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgÄngsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens instÀllning och stöd Àr.

Rapporten innefattar tre delar;Del I - EnkÀtundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkÀt skickades ut till 100 hushÄll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om sÄ Àr fallet söks Àven nÀr intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrÄgas. 45 % svarade pÄ enkÀten varav 60 % av dessa kunde tÀnka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var pÄ 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha nÀrhet till affÀrer, service, hÀlsocentral och apotek, samt nÀrhet till natur, grönomrÄde, promenadstigar och badhus.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för möjligheter och hinder med att undervisa inkluderande i en vanlig skolklass pÄ en F-5 skola. Genom att studera ett arbetslag med ett elevunderlag som ligger nÀra rikssnittet vad gÀller kön, andelen elever med utlÀndsk bakgrund och andelen elever i behov av sÀrskilt stöd har svar sökts pÄ frÄgor kring vilka faktorer i undervisningen som lÀrarna i studien anser vara betydelsefulla för att möjliggöra inkludering och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser med att arbeta med dessa faktorer. Som metod har den kvalitativa ansatsen ?fallstudie? anvÀnts och för att fÄ en fördjupad förstÄelse förekommer Àven kvantitativa inslag. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter, observationer och intervjuer.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.