Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Invandrarpolitik Àr ett omdiskuterat Àmne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har Äsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus pÄ det omrÄdet. Syftet med min studie Àr att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förÀndrats under tidsperioden 1990-2009. Jag anvÀnder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive Ätta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..

Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

SammanfattningVÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrÄn uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr 6-8 och utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis sÀrskild undervisningsgrupp, gÄ ifrÄn till en mindre grupp samt tekniska hjÀlpmedel. Vi fann att eleverna överlag Àr nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de fÄr just nu och har fÄtt tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade fÄ fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjÀlpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.