SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Vi, Linda Runvall och Satu Parantainen, har gjort vÄrt examensarbete för företaget Leine & Linde i StrÀngnÀs. De tillverkar pulsgivare som anvÀnds inom industrin. Examensarbetet bestod av att göra om en befintlig manual och skriva guidelines (riktlinjer) till Leine & Lindes personal.Under vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av vÄra kunskaper inom informationsdesign. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid MÀlardalens högskola, beskriver Àmnet informationsdesign sÄhÀr:?In order to satisfy the information needs of the intended receivers information design comprises analysis, planning, presentation and understanding of a message- its content, language and form.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Inom industrin Àr frÀmsta skÀlet för kalibreringar att Àven de bÀsta instrumenten med tiden förlorar sin förmÄga att ge noggranna mÀtningar. Med kalibreringsmjukvara som stöd effektiviseras kalibreringsprocessen och hanteringen av dess data. Instrumentteknikerna pÄ Vallviks Bruk arbetar i systemet CMX Calibration Software av Beamex, och jag fick uppdraget att utvÀrdera dess anvÀndbarhet. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ anvÀndarna och hur det upplever systemets anvÀndargrÀnssnitt. Vidare skall utvÀrderingens resultat leda till förslag pÄ förbÀttringar i systemet.

I Sverige berÀknas det finnas över 350 000 personer med kÀnd diabetes mellitus. Det görs en sÀrskiljning mellan tvÄ huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. PrimÀrval vid behandling av typ 2 diabetes Àr en bra kosthÄllning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, Àr en personcentrerad rÄdgivningsteknik som syftar till att förÀndra mÀnniskors beteende genom att förstÀrka personens inre motivation och vilja till förÀndring.

Syftet med denna studie Ă€r dels att jĂ€mföra anvĂ€ndningen av allmĂ€nsprĂ„kliga ochfacksprĂ„kliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya mĂ„lgruppen dĂ„ man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmĂ€nsprĂ„kliga namn pĂ„ bĂ„de engelska och svenska. Av jĂ€mförelsen framgĂ„r det attproblem som kan uppstĂ„ beror dels pĂ„ de latinbaserade termernas status, dels pĂ„ renaöversĂ€ttningsproblem, sĂ„som falska vĂ€nner. Exempelvis Ă€r löparknĂ€ och runnersknee inte överhuvudtaget beslĂ€ktade skador, medan dĂ€remot hĂ€lsporre och heelspurĂ€r relaterade till varandra, Ă€ven om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, dĂ„ tvĂ„ av dem Ă€rbaserade pĂ„ amerikanska studier och den tredje Ă€r en fristĂ„ende artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva nĂ€r man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jĂ€mförelserna pĂ„ att typ av artikel, informationsgradoch relevans Ă€r de faktorer som spelat in vid översĂ€ttningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats pĂ„ studier verkar i högre grad ha behĂ„llit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i frĂ„ga, tycksdra mer Ă„t det allmĂ€nsprĂ„kliga hĂ„llet..

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan underlÀtta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad DAMP innebÀr. Vidare tas de svÄrigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda lÀraren pÄ bÀsta sÀtt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper bÄde allmÀnna ÄtgÀrder och mer specifika undervisningsmetoder sÄsom sÀrskild undervisningsgrupp eller sÀrskilt anpassat undervisningsmaterial.

Skolans styrning genom anvÀndande av lÀroplaner och kursplaner kan skilja mellan tvÄ olika lÀnder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni Ànnu under utveckling inom Àmnet biologi Àr vad detta arbete Àr tÀnk att behandla. För att kunna utföra en bra jÀmförelse mellan de tvÄ kursplanerna har jag valt att studera lÀroplansteori. LÀroplansteori formulerar hur innehÄll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mÄl och hur innehÄllet organiseras. Teorierna visar hur samhÀllets struktur pÄverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Syre transporteras frÄn lungorna, via blodet bundet till erytrocyternas hemoglobin, till kroppens alla celler. En hemoglobinkoncentration i blodet under referensintervallet definieras som anemi och pÄverkar hela kroppen och försÀmrar den fysiska prestationsförmÄgan. JÀrnbristanemi Àr en anemi med otillrÀcklig jÀrntillförsel till benmÀrgen pÄ grund av tomma jÀrnförrÄd (absolut jÀrnbrist) eller försvÄrat jÀrnutnyttjande (funktionell jÀrnbrist). Analysparametern HYPO pÄ analysinstrumentet Advia 2120 (Siemens) mÀter andelen hypokroma erytrocyter (erytrocyter med lÄgt hemoglobininnehÄll) och anses vara en av de bÀsta parametrarna för att pÄvisa funktionell jÀrnbrist. Analysparametern Hypo-He pÄ analysinstrumentet XN-1000 (Sysmex) Àr en forskningsparameter för samma ÀndamÄl.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

RenhÄllningen Àr den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushÄllsavfall i Falu kommun. RenhÄllningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspÄse vilket krÀvde ett extra kÀrl, anpassat för ÀndamÄlet. Den stora mÀngden extra kÀrl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsÀttningar för införande av system för ruttoptimering av sophÀmtning och Àven att ge förslag till hur positionering av hÀmtstÀllen ska kunna genomföras.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄdana fall hur, företag anpassar sina marknadsföringsinstrument pÄ en lokalt etniskt diversifierad marknad. Vidare Àmnas studera om företag, pÄ central nivÄ, tillvaratar lokala butikers/kontors erfarenheter och kunskaper av en etniskt diversifierad marknad. En kvalitativ metod valdes eftersom vi Àmnade skapa en djupgÄende förstÄelse och helhetsuppfattning av den undersöka företeelsen. Djupintervjuer genomfördes med företagsrepresentanter frÄn fallföretagen samt med experter pÄ den studerande företeelsen. Dessa intervjuer utgjorde empirin som sedan var grunden för analysen och slutsatserna.

Detta arbete tar upp hur företag skapar förutsÀttningar för att en IT-investering kommer att bli lyckad. Med en lyckad IT-investering menas att ett anpassat system skapas dÀr dess anvÀndning blir sÄ effektiv sÄ att den fulla potentialen hos systemet utnyttjas.Arbetet som ligger bakom rapporten Àr en litteraturstudie av olika teorier varav en legat som grund för mitt fortsatta arbete. Dessutom har en fallstudie genomförts genom fem stycken djupintervjuer av företagsledare och systemutvecklare. Deras arbetsÀtt och synsÀtt har sedan jÀmförts med den baserande teorin.Teorin som jag baserat mig pÄ tar upp tre stycken kritiska faktorer, samordning, engagemang och kompetens, som alla mÄste till för att en IT-investering skall nÄ sin fulla potential. Dessa faktorer skall genomsyra hela utvecklingsprocessen av systemet och sedan i en stÀndigt pÄgÄende process förbÀttra och effektivisera dess anvÀndning.Rapporten tar Àven upp om det gÄr att förutse vilken effekt och pÄverkan ett nytt IT-system kommer att ha pÄ anvÀndarna.De slutsatser som dragits under arbetet Àr att mÄnga företag Àr medvetna om vilka faktorer som skall beaktas vid en IT-investering.