Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Krisberedskapen har i det svenska samhÀllet förÀndrats över tid frÄn fokus pÄ invasion till fokus pÄ krishantering. Detta har ocksÄ bidragit till att samhÀllet Àr beroende av frivilliga som hjÀlper till i samhÀllets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det Àr som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men ocksÄ varför dessa vÀljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahÄlla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blÄ stjÀrnan och Svenska sjörÀddningssÀllskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frÄgor.

Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering Àr den konfliktlösningsmekanism som Àr mest lÀmpad pÄ sikt. Vi applicerar teorier frÄn konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Consociationalteorin Àr vÄr huvudsakliga teori, dÄ den Àr utvecklad för etniskt splittrade samhÀllen.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut pÄ tre förskolor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den vÀg som jag inriktat mig pÄ Àr pedagoger pÄ förskolor som Àr verksamma som lÀsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de pÄverkar urvalet av böcker som finns för barnen pÄ förskolan. Genom att undersöka vÀgen som litteraturen tar innan den hamnar pÄ förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den Àr anpassad efter de förhÄllanden som rÄder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat pÄ teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, tvÄ Àr avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rÄdande förhÄllanden finns hos bankerna i form av ökade krav pÄ individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de anvÀnder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhÀllet bör förÀndra sin syn pÄ vad en acceptabel motprestation Àr för att fÄ tillgÄng till ekonomiskt bistÄnd; tesen som presenteras menar att samhÀllet bör acceptera andra former av motprestationer Àn förvÀrvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhÀllet bör avkrÀva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invÀndningar mot dessa argument, dessa Àr kontextuella-, sjÀlvrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot sÄ kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, sÄ kallad medborgarlön, har för implikationer pÄ dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös bistÄndsdel mÄhÀnda vore den bÀsta för mÀnniskor som Àr i behov av samhÀllets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material frÄn godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet Àr idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smÄ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Àr att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsÀttningar för ett bÀttre och mer kontinuerligt flöde.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lÀrare med behörighet att undervisa i teoretiska Àmnen i skolÄr 7-9 talar om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning fÄr lÀsaren ta del av en litteraturgenomgÄng som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lÀrare. Intervjuerna utgick frÄn frÄgeomrÄden rörande elever i skolsvÄrigheter, sÀrskilt stöd och en skola för alla. LitteraturgenomgÄngen och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat pÄ att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvÄrigheter och om sÀrskilt stöd i en skola för alla.

VĂ„rt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om barn med svĂ„righeter sĂ„som, stress, lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill ocksĂ„ fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur man kan underlĂ€tta för dessa barn i idrottsundervisningen. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsĂ€mnet underlĂ€tta för barn med de svĂ„righeter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svĂ„righeter i litteraturen och hur uppmĂ€rksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten pĂ„ litteraturstudien men har Ă€ven en empirisk del dĂ€r verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslĂ€rares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att mĂ„nga av dessa svĂ„righeter som vi valt att behandla, har uppstĂ„tt genom att samhĂ€llet har förĂ€ndrats och mĂ€nniskan har inte anpassat sig efter det..

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.