I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli Nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som Nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering..

Syftet är att få fram ett resultat av vilka möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankbranschens framtid inom de närmaste fem åren. Forskningsfrågan vi ställt oss är: Vilka faktorer kommer att påverka förändringen inom bankbranschen de närmaste fem åren?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats, vilket menas att empirin har styrt vårt resonemang genom arbetets gång. Vi har för att samla ihop all nödvändig empiri valt att göra ett antal intervjuer med både, personal från de olika bankerna, från bankföreningen, privatkunder samt företagskunder.Under arbetets gång har vi med hjälp av våra intressenter tagit fram ett antal möjliga grenar/faktorer som kan komma att påverka bankernas framtida arbetssätt, grenarna vi tagit fram är bland annat relationer, Internet samt servicelandskap..

The banking industry is a fundamental part of the economy in Sweden. Despite its importance, the competition and the concentration level within the Swedish banking sector is relatively unexplored. This paper aims to examine the development of the concentration level in the Swedish banking sector during a period of ten years, 2003 to 2013. The examined banks in the study are the four largest banks in Sweden; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, and four selected niche banks, ICA banken, Ikano Bank, Länförsäkringar Bank and Skandiabanken. In order to examine the development in percentage change, there are six selected variables; loans, deposits and borrowings (both public and households), net interest income and return on equity, which are observed during a period of ten years.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhället, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhället idag i stor omfattning. Debatten är inte ny och harunder en längre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nämns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet är omdiskuterat och det råder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frågor ochoklart vad det innebär.Författarnas syfte med denna studie är att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Författarnaåstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling där både svenska storbanker och en mindre Nischbank studeras.Tillvägagångssättet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan användas aven bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Modellen utgår från treansvarsområden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även Nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom Nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för Nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar Nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder Nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika Nischbanker.Resultatet visar att Nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

I denna uppsats har vi redogjort för den nya konkurrenssituationen på bankmarknaden, som bl.a. uppstått till följd av tydlig avreglering, globaliseringen och teknologiska utvecklingen. Vi har i uppsatsen funnit att denna utveckling inte bara skall betraktas som något tillfälligt utan snarare som början på en ny epok. Vi har vid en närmare granskning av den rådande marknadssituation visat på att det idag finns en rad faktorer inom bankmarknaden som på olika sätt inverkar på SEB:s och andra marknadsaktörers konkurrensstrategier. En närmare syn visar även att bankmarkanden i flera avseenden öppnats upp och gett upphov till en rad nya segment för nya aktörer att verka på.

ABSTRACTTitle: Basel II ? The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.Seminar: May 24th, 2007Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish creditsAuthors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana ZubacAdvisor: Joakim WinborgKeywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.Conclusions:? The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.? Banks that?ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.? Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.? Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it?s a more risk sensitive approach.? Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.? Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden..

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya Nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på Nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.