Sökresultat:
65 Uppsatser om Nischade varumärken - Sida 3 av 5
Nyttan av franchising i den svenska fastighetsmÀklarbranschen
Franchising Àr det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmÀklarbranschen och flera av de största fastighetsmÀklarkedjorna Àr franchisekedjor. De fristÄende mÀklarbyrÄerna fÄr allt svÄrare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det Àr frÀmst fristÄende mÀklarbyrÄer pÄ mindre orter med ett etablerat varumÀrke samt nischade mÀklarbyrÄer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. PÄ senare Är har antalet kedjeanslutna fastighetsmÀklare ökat betydligt och flertalet av mÀklarkedjorna Àr rikstÀckande pÄ marknaden.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka förvÀntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristÄende mÀklarbyrÄ hade pÄ franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur vÀl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förvÀntningar.
Bygga muskler och varumÀrke : En kvalitativ studie av varumÀrkesarbete inom gymbranschen
Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.
"Modets vÀktare" och "modets frihetskÀmpar" : - En kvalitativ studie om modebloggar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten Àr att förstÄ hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats dÀr man kan tillÀmpa alternativa praktiker pÄ.Undersökningen fokuserar pÄ svenska modebloggar som skiljer sig frÄn mÀngden, det vill sÀga de privata bloggar som innehÄllsmÀssigt sticker ut och Àr nischade. De alternativa modebloggar som vÀljs ut för studien jÀmförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla pÄ just Fahrman och von Sydow Àr att bÄda Àr vÀlkÀnda moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och pÄ Internet.Uppsatsen bygger pÄ sÄvÀl beskrivande som komparativa innehÄllsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkÀt som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet Àr att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, fÄ kunskaper om hur modebloggar upprÀttade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig Ät.
?r omfattande varum?rkesr?ttigheter nyckeln till innovation? En utredning av risker vid individanpassning av kl?der p? den europeiska marknaden
This thesis examines the legal boundaries of third-party use of trademarks in the European customized clothing market. The purpose is to determine under what circumstances third parties may legally modify and sell trademarked apparel without infringing on trademark rights. The study employs a legal dogmatic method, analyzing EU trademark law, case law, and legal doctrine to clarify the scope of exclusive rights and their limitations. By analyzing key EU case law, the study further illustrates how the legal framework has been interpreted and applied in cases concerning third-party trademark use.
Given the increasing demand for customized fashion and the rise of new business models in the clothing industry, this topic holds significant legal and economic relevance.
Additionally, Schumpeter?s theory of creative destruction provides a theoretical perspective on how trademark restrictions impact innovation and market competition.
TjÀnsteerbjudanden i hotellbranschen
Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.
En deal om dagen - En kvantitativ studie om hur konsumenter uppfattar varuma rken som promotas genom dagliga deals
The relatively new phenomenon of daily deals has had an amazing explosion of growth during recent years. The concept relies on offering deeply discounted products and services that a number of customers must buy in order to acquire this discounted service. Companies spend valuable resources on marketing to get customers but the effects of daily deals on the brand do not have empirical evidence. What is the customers' attitude towards companies that communicate through daily deals How is their intention to buy from that company affected This is what is the main purpose of this study. To examine how customers perceive a company, in terms of attitude toward the brand and buying intentions, when the company markets through daily deals compared to more traditional promotion.
Interaktionens betydelse mellan varuma?rken och konsumenter : En instrumentell fallstudie av varuma?rket Head and Shoulders och dess reklamfilm
In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.
?Du mÄste vara i den röken för att förstÄ? - Klubbkultur: En subkulturs framvÀxt i det tidiga nittiotalets Malmö. ?You?ve got to be in that smoke to understand? Club Culture: The emergence of a subculture in Malmö early nineties
Denna undersöknings syfte har varit att utreda nÀr och hur subkulturen klubbkultur vÀxte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som dÄ definierade kulturen och hur detta skiljer sig frÄn idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sÀgs genomsyras av en universal jÀmlikhet, pÄ olika sÀtt, sÄvÀl inkluderat som exkluderat mÀnniskor frÄn att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena Ättiotalet och tidiga nittiotalet, men ocksÄ genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, mÄlar detta arbete med hjÀlp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur vÀxt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och pÄ vilka sÀtt kulturen bÄde exkluderade och inkluderade. Resultatet berÀttar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades frÄn att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-sjÀlv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det sÄ kallade mainstreamsamhÀllet utan Àven mot andra klubbkulturer..
VarumÀrken och dess relation till snowboardkulturen
The purpose of this study has been to analyze the relationship between commercial brands and a subculture, with a focus on a number of elements of success. These elements could be in the nature of sale stats as well as that of influence within the subculture. All of this within the context of the snowboard culture. In accossiation to this we have formulated a question of study:What marks brands which gains influence within a subculture in addittion to becoming an important factor in the self-expression process of the cultural members?In this study, we have practised a qualitative method based on six (6) independant interviews with participants, active within the snowboard culture as well as one outside marketing executive and one ethnological reseracher.
Turismutveckling i ett efterkrigsland : Marknadsföring av turismen i Bosnien-Hercegovina
Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början pÄ 90-talet sin turismnÀring ödelagd. TurismnÀringen i landet har Ànnu inte ÄterhÀmtat sig trots att landet har en stor potential nÀr det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att Äteruppbygga turismnÀringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krÀvs det stora satsningar för att Äter vinna turisternas förtroende och för att sÀnda ut en positiv bild av landet dÄ turismen Àr en viktig inkomstkÀlla och kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla och fÄ igÄng ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar pÄ Àr hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bÀra sig Ät för att Äterskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att Äter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att pÄ bÀsta sÀtt Äteruppliva turismnÀringen?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att Äterskapa turismnÀringen i landet.
?Det behövs alltid komma in nytt blod? : En studie om arrangörers möjligheter i framtida festivaler.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter nÀr festivallandskapet förÀndras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förÀndringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptÀcka istÀllet för att bevisa fenomenet och dÀrav anvÀnds kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen sÄ djup som möjligt. Respondenterna jobbar pÄ ett eller annat sÀtt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förÀndringen i driftsform bÄde begrÀnsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förstÄelse för vad en arrangör mÄste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.
InredningsvÄgen
Det problem som denna uppsats behandlar Àr vilka faktorer som Àr avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehÄlla sin position pÄ dagens förÀnderliga marknad.Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation dÄ de Àr chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig pÄ design dykt upp pÄ marknaden. De medelstora möbelkedjorna vÀnder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i klÀm, dÄ de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder.Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stÄ sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation dÄ de medelstora möbelföretagen mÄste finna nya sÀtt för att överleva pÄ den svenska möbelmarknaden.Syftet med uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera vad tvÄ medelstora och tvÄ mindre möbelföretag stÄr för, samt vad konsumenter idag efterfrÄgar vid möbelköp för att pÄ sÄ vis tydliggöra de faktorer som Àr betydande för en bibehÄllen position pÄ marknaden.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av personliga intervjuer med representanter frÄn de utvalda företagen samt genom en enkÀtundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar frÀmst relationsinriktade och vÀrdeskapande strategier.
Longboards
?Longboards? Àr ett examensarbete utfört av Leo Ekbom och Sammy-Sebastian Tawakkoli för innovations- och designingejörsprogrammet vid fakulteten för teknik och naturvetenskap pÄ Karlstads Universitet. Uppdragsgivaren Àr Space Production AB, projektÀgare Àr Dan Edanius, art director och projektledare pÄ företaget. Ett av företagets projekt var vÄren 2008 att producera Slalom Skateboarding VM och med anknytning till detta vÀxte ett examensarbete fram. Space Production AB började som ett montersnickeri men har idag utvecklats till ett företag som driver fullstÀndiga utstÀllnings- och eventprojekt. Företaget tillhandahÄller allt frÄn idéskiss till montering och servning Àven dÄ huvudsysslan ligger i att producera, installera och lagra utformning frÄn annan part. Uppgiften var att ta fram en produktserie innehÄllande tre modeller av longbaords med bred spridning.
Internationalisering inom life science : Fallstudier av Uppsalaföretagen Biotage, Olink och Orexo
Life science sysselsÀtter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar pÄ de fyra största företagen. Branschen Àr forskningsintensiv och producerar bland annat lÀkemedel och produkter till lÀkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna Àr nischade och företagen mÄste ofta vara globala redan frÄn start. Denna studie undersöker med hjÀlp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science frÄn Uppsala. Genom intervjuer och Ärsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen frÀmst har internationaliserat sin försÀljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.
D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring
Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly
alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd
konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r
det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r
(Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra
beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.