AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Children become diagnosed with neuropsychiatry diagnostic. The diagnostic of children is critiqued from. The national board of health and welfare because the child psychiatric clinics differ in the reliability of diagnostic. This is a problem both in the same clinic and between clinics. The purpose is to investigate if parents of children with neuropsychiatry diagnostic consider that the diagnostic criteria were met when the child was diagnosed.

Children become diagnosed with neuropsychiatry diagnostic. The diagnostic of children is critiqued from. The national board of health and welfare because the child psychiatric clinics differ in the reliability of diagnostic. This is a problem both in the same clinic and between clinics. The purpose is to investigate if parents of children with neuropsychiatry diagnostic consider that the diagnostic criteria were met when the child was diagnosed.