Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.

Bakgrund och syfte:MultidisciplinĂ€r hemrehabilitering för personer med milda till mĂ„ttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom Ă€mnet, men det saknades en tydlig beskrivning av Ă„tgĂ€rderna och dess innehĂ„ll inom multidisciplinĂ€r hemrehabilitering. En sĂ„dan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrĂ„n arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanstĂ€lla den kunskap som fanns inom multidisciplinĂ€r hemrehabilitering, avseende dess Ă„tgĂ€rder, effekt och faktorer som pĂ„verkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinĂ€ra hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie dĂ€r bĂ„de artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:ÅtgĂ€rder som utfördes inom multidisciplinĂ€r hemrehabilitering var bl.a. insiktstrĂ€ning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar pĂ„ rĂ€tt nivĂ„, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationstrĂ€ning, information och rĂ„dgivning.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Detta examensarbete Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts pÄ Scanias utvecklingsavdelning för hyttergonomi och design i SödertÀlje och handlar om hur framtidens lastbilar kommer att styras. UtgÄngspunkten har varit att skapa förbÀttringar i- och kring förarplatsen med fokus pÄ ratten. Scania Àr en vÀrldsledande tillverkare av tunga lastbilar och bussar, företaget grundades Är 1891 i SödertÀlje, dÀr det idag har sitt huvudkontor. Scania utvecklar, tillverkar och marknadsför lastbilar för fjÀrrtrafik, bygg- och anlÀggningstransporter samt distribution.

Examensarbetet utfördes inom de tvÄ utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, dÀr ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför mÀnniskor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske Àr fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda pÄ varför mÀnniskor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns nÄgon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det ocksÄ lÀttare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemÄl som stÀlls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frÄgestÀllningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svÄrigheter kopplade till funktionshindren, pÄ vilka sÀtt skolan visade förstÄelse för dessa svÄrigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i Äldrarna 18 - 21 Är. Jag anvÀnde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svÄrigheter i skolan i flera olika sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.