Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

AimThe aim with this essay has been to investigate how preschools profiling in motor activity training, work to stimulate motor development of children. In order to study this, the main focus for the research has been on the following queries:What characterize motor activity training at the preschools studied?What is the purpose with the motor activity training of preschools which were studied?How do the preschools describe the affect that motor activity training has on children?How do the preschools look at the need for motor activity training?MethodFour in-depth interviews were conducted with representatives of the chosen preschools profiling in motor activity. My selection was based on a strategic sample and this was made by an internet mapping of preschool activities in the districts of Stockholm, and information from the service guide of the town of Stockholm. Then e-mail was sent to ten contact persons at preschool units, and ten preschools were contacted directly by phone.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

Jällaskolans upper secondary School is situated on a big farm just outside Uppsala. The School is focused on agriculture, forestry, gardening, animal care and science. Jällaskolans staff has whished for a school garden for educational purpose where students can practice their gardening skills and learn more about plants. But most important, a specially adapted outside environment such as a garden, would be a great advantage for the students with special needs. This garden could even be an asset for other visiting school classes in the region.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framträder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar på studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet träder fram som möjliga och önskvärda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en föreläsning, utifrån hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats är Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i särskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesärskoleutredningen Den framtida gymna-siesärskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier på yrkeshögskola kan förbättras för studerande med funktionsnedsättningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt föreläsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor från UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller närliggande begrepp) positioneras.

During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are:? How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres?? What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client?s possibility to self-determination and participation?The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.

SummaryIntroductory: Since the mid-90s, the numbers of places in psychiatric inpatient settings have decreased and accommodations for individuals with schizophrenia have become increasingly common. In addition to the basic needs that we humans have, individuals with schizophrenia may be in need of special support. Social support can be seen as a protective factor for maintaining health and the recovery of the individual. Lack of social support has shown to be linked to mental illness. The extent of need and support of individuals with mental disabilities may be such that they live in a special accommodation where such assistance can be provided by staff.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.