Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la.

Fyllning i kakor (s.k. bakfyllning) kan under bakning och särskilt under lagring ge negativa effekter så som migrering av fyllning och olja ut i kakdegen. Valet av fettsystem i fyllningen och dess smältpunkt är av stor betydelse för att erhålla önskvärd konsistens och textur. Syftet med examensarbetet var att minimera dessa negativa effekter samt att kartlägga faktorer som påverkar detta. Tidigare bakförsök vid AarhusKarlshamn har visat att fyllningens partikelstorlek påverkar migreringen, då migreringen tycks öka med ökande partikelstorlek.

Denna studie är en fallstudie vid två av Magelungens dagverksamheter. Studien inkluderar tre olika perspektiv: ungdom, förälder och behandlare. Syftet med studien har varit att undersöka informanternas upplevelser av ungdomens tid på Magelungens dagverksamhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där sekundärdata, i form av nio intervjuer genomförda av Magelungens forskningsgrupp, har bearbetats och analyserats genom meningskoncentrering. Studien tar avstamp i den kunskapslucka kring kvalitativ forskning om dagverksamheter som forskningsgenomgången visar på.Resultatet tyder på att informanterna generellt sett är nöjda med tiden på dagverksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Titel: Vad tycker chefen? ? En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor.Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö.Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras.

Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling..

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna.

Hästar är flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden såsom att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hålla hästar i större grupper är dock långt ifrån självklart i hästvärlden idag och hästägare ifrågasätter ibland om det går att hålla alla typer av hästar i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frågan om grupphållning fungerar för alla hästar. Det är inte ovanligt att hålla unghästar grupp men när det är dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lättare hantering och för att vänja dem vid den typen av hållning. Det har dock visats att inridning går fortare och lättare om man fortsätter att hålla dem i grupp och hanteringen av hästarna blir trevligare på grund av färre antal negativa beteenden gentemot tränaren. Även hos något äldre hästar i träning ger grupphållning positiva effekter då hästarna upplevs som mer tillmötesgående under ridning. Den aggression och skaderisk många hästägare är oroliga för i samband med grupphållning kan ha att göra med hur hästarna hålls.

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.