Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår.Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie där fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av växelvård. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av växelvårdsinsatsen, vilken betydelse växelvård har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvårdnadspersonalen. Den teoretiska utgångspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen på de anhörigas roll som vårdare av sina kroniskt sjuka närstående påverkar syftet med växelvårdsinsatsen. Resultaten pekar på att anhöriga har både positiva och negativa upplevelser av växelvården. Det odelat positiva är vila och avkoppling och det mest negativa är dåligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Syftet med studien är att utifrån Herzbergs tvåfaktorteori studera inhyrd lagerpersonals arbetsmotivation. Fokus ligger också på att redogöra för positiva och negativa aspekter med att arbeta som inhyrd samt vilka motiv som finns för att söka sig till bemanningsbranschen. Studien belyser även de inhyrdas syn på arbetets betydelse och yrkesstatus.Tidigare forskning i uppsatsen utgörs av studier om bemanningsbranschen och inhyrdas flexibla roll. Även forskning som berör lagerarbete tas upp samt studier om arbetsmotivation och arbetets betydelse, även utifrån generationstillhörighet.Metoden för uppsatsen utgörs av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras på att studien syftar till att fånga informanternas upplevelser av sina arbetssituationer.Resultatet av undersökningen ger en bild av att inhyrda lagerarbetare inte upplever någon arbetsmotivation, vilket enligt Herzbergs tvåfaktorteori kan förklaras med att både hygien- och motivationsfaktorer saknas i arbetet.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet. Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat.

Uppsatsen behandlar en på statliga Lantmäteriverket genomförd fallstudie där medarbetarnas förståelse för arbetet undersöks med fokus på deras tidigare yrkesbakgrund..

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt på Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att fånga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrån Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/Karaktär för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förändras mina upplevelser under processens gång? MetodStudien bygger på att jag har gjort en deltagande observation, med hjälp av introspektion. Jag har gjort en så kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet är en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fältdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär väckte olika typer av känslor, sprungna ur affekter.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys.