Behovet och förekomsten av innovation och forskning inom sjukgymnastik ökar, däremot finns brister i innovationsprocessen som gör att de senaste innovationerna inte används i praktiken. Anledningen till detta kan vara många och finnas på olika nivåer i vårdprocessen. Innovationens och yrkesutövarens egenskaper, patienten, socialt och organisatoriskt och ekonomisk och politisk bakgrund kan vara områden som påverkar innovationsspridningen Syftet med studien var att undersöka förutsättningarna för innovationsspridning inom sjukgymnastikens arbetsfält. Rapporten var en systematisk litteratursammanställning. Databaserna som användes för sökningen var AMED, PubMED och ProQuest.

Att vara fotbollstränare är stressfyllt, och efter en för lång period av stress kan denna leda till utbrändhet. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att en fotbollstränare blir utbränd. Ledarskapet skulle kunna vara en sådan orsak och det finns få studier med just den kopplingen, ledarskap och utbrändhet. Det finns olika typer av ledarskap, och vilken ledarskapsstil en tränare har är beroende av olika ledarskapsbeteenden. Ett specifikt ledarskapsbeteende skulle i sin tur kunna leda till olika grad av utbrändhet.Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbrändhet och ledarskapsbeteenden.47 stycken tränare på elitnivå i Sverige har deltagit i studien.

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Background: Chemotherapy and radiation resistance are major causes of failure in cancer treatment. The response to treatment in cancer cells depends on several mechanisms and pathways such as Janus kinases-signal transducers and activators of transcription JAK/STAT pathway. STAT1 was the first described transcription factor in the STAT family. STAT1 is activated by stimulation of signaling proteins such as type II interferon (IFN- ?) and the activated STAT1 translocates from cytoplasm to nucleus.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad bensinprisökning och en bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad bensinprishöjning.En marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas.

Många liv räddas idag då mammografiscreeningen som erbjuds symtomfria kvinnor tillhörande riskgrupper för bröstcancer, gör att cancer kan upptäckas på ett tidigt stadium. Screeningen utförs med röntgen, vilket är den metod som anses mest lämplig. Metoden är förhållandevis snabb och billig, men den har några nackdelar. Den kan vara ospecifik då man med denna metod avbildar skillnad i densitet mellan tumör och frisk vävnad, och ibland är denna skillnad så liten att det är svårt att detektera på bild. Bröst med högt innehåll av körtelvävnad försvårar även detektionen ytterligare.

One fundamental principle in Swedish contract law is that passive acceptance does not constitute a binding acceptance of an offer. Still, business owners use the consumers unknowing of this, and form offers saying passivity will lead to a binding agreement. Business owners are thus trying to ?negatively bind? the consumer to agreements. There are rules prohibiting this kind of actions in the Swedish marketing law (MFL).In order to find out what constitutes this forbidden kind of agreement-entering according to the Swedish Market Court, an analysis of seven cases settled between 2002-2009 and concerning consumers in these situations, is made.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats.