Sökresultat:
2771 Uppsatser om Negativ särbehandling - Sida 7 av 185
Tidspress, stress och vÀlmÄende pÄ en Akutmottagning. : En kvalitativ studie pÄ akutmottagningen i Uppsala
Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor pÄ en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de dÄ anser att det pÄverkar deras vÀlmÄende. Metod: Kvalitativ intervjustudie dÀr tolv semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetade pÄ ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehÄllanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hÀlsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara bÄde negativt och positivt beroende pÄ om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansÄg sjusköterskorna pÄverka deras vÀlmÄende negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt pÄ vÀlmÄendet. Sjuksköterskorna upplevde ett vÀlmÄende vid positiv kÀnsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns nÀr de hade kontroll över situationen.
Livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi
Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgÄtt en tarmstomioperation, varav 1/3 Àr permanenta och 2/3 Àr tillfÀlliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning pÄ magen, det vill sÀga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmÀn litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.
Organisatorisk cynism och commitment : Betydelsen av skillnaden mellan affektiv och continuance commitment vid förekomsten av organisatorisk cynism
En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden som uppkommer vid byte av arbetsplats. MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.
Massmedia och socialtjÀnsten : -framstÀllning och pÄverkan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framstÀller socialtjÀnsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller fÄr för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i bÄde England, Sverige och USA uppfattar mediers framstÀllning om socialtjÀnsten negativ. Socialarbetare kÀnner Àven oro för att det i sin tur leder till att professionens status pÄverkas negativt. För att fÄ en förstÄelse för Àmnet har vi till störst del anvÀnt oss av vetenskapligt granskade artiklar frÄn USA, England och Sverige. Studien baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige frÄn bÄde stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjÀnsten.
Affektprofiler och deras relation till adaptationsproblem
Tidigare forskning antyder att mÀnniskor kan grupperas i fyra affektprofiler som bestÄr av hög eller lÄg positiv affekt och hög eller lÄg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvÀr, depression samt Ängest. För att besvara syftet anvÀndes data frÄn 2370 deltagare frÄn en svensk population dÀr hÀnsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem sjÀlvdestruktiva individerna rapporterade högst vÀrde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, lÄg affektiva och sjÀlvförverkligande individer.
Barn som söker negativ uppmÀrksamhet : En intervjustudie om ett av förskollÀrarens pedagogiska dilemman
The purpose of this qualitative interview study was to examine which approach experienced pre-school teachers have on children that seek negative attention. The study contains five informants in a city in the middle of Sweden and they all have at least 10 years of experience after their diploma from a pre-school teachers? program. The questions I aimed to answer were the following: How did the pre-school teachers define the expression ?negative attention?? What approach did they have on children that seek negative attention? What effects do the childrens? seeking of negative attention generate on their self-esteem and sense of security? How possible do the pre-school teachers feel it is to achieve the goals of the pre-schools? curricula that every child should get their needs respected and met, when they work with children that seek negative attention? The results showed that the teachers think of them as resources in the group and that they need to think of the environment around these children both at home and at the pre-school to better meet their needs.
ModersmÄlsundervisning ur ett elevperspektiv
Syftet med studien var att uppmÀrksamma elevers och studenters syn pÄ sitt eget modersmÄl och modersmÄlsundervisningens betydelse. Studien utgÄr frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:?Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmÄl Àn svenska angÄende modersmÄlsundervisning??Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa eller inte lÀsa sitt modersmÄl.UtgÄngspunkten var elevers perspektiv och deras tankar dÀrför anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i frÄn 9-21 Äldern med olika modersmÄl. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ instÀllda till modersmÄlsundervisning.
Konsten att etablera sig pÄ en mogen marknad : Svenska livförsÀkringsbranschen
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra och analysera valet av finansieringsform och pÄverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att stÀllas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ ansats. InternetenkÀtundersökningar inom respektive bransch samt en rÀkenskapsanalys utifrÄn Ärsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingÄende kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: SammanstÀllning av information ur enkÀtundersökningar och Ärsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stÀmmer bra in som tillÀmpning pÄ finansieringsform för tjÀnstebranschen, dock inte pÄ fastighetsbranschen.
Betydelsen av villkorlig sjÀlvkÀnsla för domÀnrelaterad stress
Individuella skillnader i strÀvan efter att öka sjÀlvkÀnslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sÄrbarhet för stress. Denna studie fokuserar pÄ betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) sjÀlvkÀnsla för upplevd stress i hem/nÀra relationer respektive i arbetslivet. En enkÀtundersökning utfördes dÀr 105 deltagare frÄn olika arbetsplatser i Äldrarna 23-65 Är deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var Àven prediktorer medan CBSE inte hade nÄgon effekt pÄ upplevd arbetsstress.
Attityder till invandring - En kvantitativ studie av attityder till utomeuropeisk invandring i Europa
Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska lĂ€nder: Sverige, Norge, Danmark, NederlĂ€nderna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrĂ„n de tvĂ„ begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn pĂ„ invandrare. Ăven ett komparativt perspektiv tillĂ€mpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika lĂ€nder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgĂ„ng av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt lĂ€ndernas olika förhĂ„llningsĂ€tt i mottagandet av invandrare. DĂ€refter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts pĂ„ omrĂ„det attityder till invandring.
Effekter pa? den fysiska aktiviteten, motivationen och koncentrationen vid negativ energibalans
Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.
Förskolebarn och stress : Fem förskollÀrares uppfattningar om barns stress i förskolan
Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.
Hantering för en ökad hÀstvÀlfÀrd i samband med lastning och avlastning
Vid transportering av hÀstar Àr lastning och avlastning en del som visat sig vara problematisk. DÄ lastningen innebÀr en onaturlig situation för hÀsten kan problem lÀtt uppstÄ till följd av hÀstens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att trÀningen av lastning och avlastning bygger pÄ inlÀrningsprinciperna och att det inte alltid finns tillrÀcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa Àr grunden för att all hÀsttrÀning sker pÄ ett korrekt och effektivt sÀtt.
HÀsttrÀningen Àr idag frÀmst baserad pÄ negativ förstÀrkning och argumenten Àr att man vid hantering ofta Àr nÀra hÀsten och kan anvÀnda taktila stimuli och att negativ förstÀrkning kan styra responsen i högre utstrÀckning Àn positiv förstÀrkning. Dessa argument vill jag inte avfÀrda, men man bör inte bortse frÄn att samma resultat kan uppnÄs med positiv förstÀrkning tack vare den starka motivation som uppstÄr.
Vilka faktorer har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Afrika? -en empirisk studie under perioden 1989-2004
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.
God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv
I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.