Ungdomar födda på 80-talet har visat sig ha en negativ inställning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vägar för att nå denna målgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populära artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir gränserna för vad som är reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen på det här sättet påverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga människor mellan 20-25 år har för inställning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de påverkas av den. För att kunna besvara dessa frågeställningar har fokusgrupper använts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen.

Marknadsföringens utveckling har gjort att det idag är svårt för företag att nå fram till sina kunder via reklam. Företag måste därför hitta nya sätt för att differentiera sig. Ett sätt är genom förpackningen och därför ökar förpackningens betydelse..

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Idag är det vanligt att reklamen du tar del av online är riktad. Genom att använda din personliga information och sökhistorik online kan företag rikta reklam efter din målgrupp. Medvetenheten om att detta sker varierar mycket och beror oftast på utbildning och intresse för området. Denna studie var ämnad att undersöka attityden mot riktad reklam hos målgruppen medieteknikstudenter på Kungliga Tekniska högskolan. Med en utbildning inom medieteknik får dessa studenter en större insikt i relationen mellan människa och medier, vilket kan komma att vara intressant för studien.

Advertising in responsive websites is a quite new phenomenon and has therefore, previously not been a target for any mayor research. Todays society, where new technological innovations persistantly supersede others must be seen as a possible changer for how companies advertise to this society. This paper sheds light on many of the difficulties connected with advertising for responsive websites, but also possibilities and advices for the future. Through a litterature review and a focus group with respondents from a large communication agency in Umea?, insights, implications, solutions and thoughts both connected to specific websites but also around advertising for the future as a whole is presented.

Det har sedan länge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gäller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas både för- och nackdelar med att anpassa strategin såväl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det är som påverkar företag vad gäller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka två stycken forskningsfrågor där en av dem ämnar till att svara på vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frågan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyråer i Sverige som arbetar internationellt.

This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka marknadsföringsåtgärder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt på en marknad där reklam inte är ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som är ett tydligt exempel på en marknad där reklam är förbjuden. Vi har studerat en mängd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som är mest effektiva för att nå ut till slutkunden på en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad där reklam inte är ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsåtgärder att ta till för att nå ut till konsumenten och att vissa lämpar sig bättre än andra på denna marknad samt att de i kombination är ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sättet att nå ut till slutkunden är att företaget ska rikta sina marknadsföringsåtgärder direkt till konsumenten och inte gå via mellanhänder.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

Utgångspunkten i uppsatsen har varit det dåliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och på det sätt branschens olika aktörer arbetar på med just TV-reklam. Det framkom väldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mätmetoder som används för placera TV-reklam i olika kanaler och program är relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nämna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjälp av noggrann placering bättre kunna anpassa TV-reklamen till målgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan påverka deras attityd till TV-reklamen. För att närmare studera hur det går till när reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar på mediebyråer, men även personer på reklambyråer och marknadsundersökningsföretag.

Det här arbetet kommer att behandla den snabbt växande branschen datorgrafik inom just reklam. Frågan som kommer att besvaras i den här uppsatsen är. ?Vilka tekniker finns för att snabbast arbeta fram ett texturerat 3D objekt, då passande för reklam känt för dess korta deadlines??Metoderna jag använde baseras på utförda tester, tidigare erfarenheter och även genom ny kunskap jag lärt mig under arbetets gång. Programmen jag använde mig av var huvudsakligen 3D studio max, Zbrush 4R2 samt Photoshop.En av de viktigare slutsatserna jag kom fram till var att att även om modellering för hand skapar goda slutresultat, så är önskvärt att komplimentera med mjukvara som kan hjälpa till att skapa viss slumpartad geometri.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkännetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jämförs katalogerna med postorderkataloger..