Disneys 12 animationsprinciper är ett ramverk som används av animatörer och när animationsprinciperna appliceras framhäver de en animationsstil vilket är problematiskt om de påverkar rörelsernas utseende. I undersökningen används animationsprincipen Follow Through and Overlapping Action för att undersöka om den verkar kontraproduktivt till att förmedla känslorna sorg och glädje. Follow Through and Overlapping Action handlar om att rörelser inte börjar eller slutar samtidigt. Glädje är en positiv känsla medan sorg är negativ. Artefakterna som skapas är sex animationsklipp där tre representerar glädje och de andra företräder sorg.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapaupplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om enprocedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ettexperiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade somvanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågickunder 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet,efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera.

Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig.

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida.

Under hösten 2010 genomfördes geometrianalys hos Sandvik Coromant AB i Sandviken. Denna analys var en empirisk studie av mikro- och makrogeometrier hos artiklarna CNMG 120408 PM samt CNMG 120408 PR. Vid laboratorietesterna valdes skärdata så att följande deformationstyper provocerades fram; eggbrott, stukning, doppning och fasförslitning. Vidare genomfördes skärkraftstester med kontroll av spånbrytning. Resultatet av studien visar att de mikrogeometriförändringar som infördes inte påverkar spånbrytningen, medan skärkrafter och deformationer påverkas.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som påverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hälsa. Material och metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkätundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar län och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhälsa. Analyserna av enkäten visade att Emmaboda i jämförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan påverka munhälsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade även en mer negativ uppfattning om sin munhälsa.

Oskuldsnormen är ett begrepp som står för att bevara sin oskuld fram till äktenskapet och är ett överordnad värde inom hederstraditioner. Vissa motsägelser och föreställningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i åldrarna 17-21. En enkätundersökning genomfördes, där attityden till oskuldskraven och föräldrars förväntningar på oskuldsnormen tillfrågades även kunskapsnivån om mödomshinnans struktur.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Callcenter- och telemarketingbranschen är en snabbt växande sektor som de senaste åren ofta uppmärksammats i media på grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. Enkäter delades ut till anställda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belägna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att få fram de specifika problemområden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades på respondenternas upplevelse av sin situation.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer drabbas varje år av stroke. Efterföljderna beror på skadans utbredning i hjärnan. Den mest påtagliga konsekvensen är negativ påverkan på motoriska funktioner som till exempel förlamning. En annan vanligt förekommande konsekvens är afasi och dysartri. Syfte: Syftet var att belysa de känslor som uppkommer i samband med att en person drabbas av och vårdas efter en stroke.