Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR anvÀnds av företagen för att positionera sig och stÀrka sin image.Vad konsumenter har för syn pÄ CSR inom e-handeln och vad detta har för pÄverkan pÄ företags arbete kring Àmnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfrÄga formulerats:Vad prÀglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att explorativt kartlÀgga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrÄn en Risk management-modell. KartlÀggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssÀtt de kan tillÀmpa. De frÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: PÄ vilket sÀtt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?MetodEmpirin till vÄr kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundÀr data. Det metodiska angreppssÀttet utgick ifrÄn en befintlig teori som vi önskade testa pÄ en existerande verksamhet.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Bakgrund och problem: Ett varumÀrke Àr en immateriell tillgÄng som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska stÀllning. Endast förvÀrvade varumÀrken fÄr lov att tasupp i balansrÀkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvÀrv och IAS 38 omimmateriella tillgÄngar. Sedan Är 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprÀtta sinÄrsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebÀr att immateriella tillgÄngar, dÀriblandvarumÀrken, skall identifieras och separeras frÄn goodwill. Att vÀrdera ett varumÀrke kan varaen svÄr process vid vilken företag lÀgger olika stor vikt. VÀrderingen försvÄras av att det intefinns nÄgon aktiv marknad för varumÀrken.

Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Bakgrund: Immateriella tillgĂ„ngar sĂ„som kundrelationer, varumĂ€rke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvĂ€rva ett annat företag. SĂ„dana tillgĂ„ngar representerar ofta en vĂ€sentlig del av förvĂ€rvade vĂ€rde. År 2005 infördes en ny reglering gĂ€llande upprĂ€ttande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvĂ€rv ska man identifiera och separera immateriella tillgĂ„ngar frĂ„n goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvĂ€rv blir tydligare och mer jĂ€mförbar och dĂ€rigenom redovisningens anvĂ€ndbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgĂ„ngar i samband med rörelseförvĂ€rv har förbĂ€ttrats jĂ€mfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit nĂ„gra förbĂ€ttringar nĂ€r det gĂ€ller identifiering av immateriella tillgĂ„ngar och om företagen lyckades placera tillrĂ€ckliga upplysningar i sina Ă„rsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Rapporten avgrĂ€nsar sig till de immateriella tillgĂ„ngar som uppkommer som en del av företagsförvĂ€rv.

Bakgrund och problem: VarumÀrken har fÄtt en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 Ären, frÀmst i samband med en kraftig ökning av företagsförvÀrv. Dock kvarstÄr problematiken med att vÀrdera varumÀrken pÄ ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sÀtt. AktievÀrdet pÄ företag utgörs i olika utstrÀckning av varumÀrken som inte finns redovisade pÄ balansrÀkningen samtidigt som IFRS sÀger att varumÀrken skall skiljas frÄn goodwill vid ett förvÀrv, men internt upparbetade varumÀrken fÄr inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumÀrkesvÀrderingen har pÄbörjats, och det arbetet gÄr i linje med den ökade harmoniseringen som standardsÀttare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av vÀrderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till vÀrderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Under de senaste Ären har det kommit fram exempel pÄ att den ekonomiska information som företag lÀmnar ifrÄn sig inte alltid ger en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat Àr bara nÄgra exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehÄller förfalskad eller förvanskad information har krav stÀllts pÄ mer tillförlitlig och jÀmförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna frÄn företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jÀmförelser mellan företag frÄn olika lÀnder och branscher och pÄ sÄ sÀtt fatta vÀlgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU frÄn och med 1 januari 2005 Àr skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte Àr att skapa förutsÀttningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbÀttra jÀmförbarheten av redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden. De nya reglerna ska ocksÄ skapa förutsÀttningar för en gemensam redovisningsstandard vÀrlden över.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehÄller krav pÄ att företag skall lÀmna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillÀmpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakÀllor till osÀkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ Àr för företag en balansgÄng mellan öppenhet och att kunna behÄllakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS Är 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlÀgga vad som egentligenutgör ett osÀkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga de omrÄden gÀllande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Med grund i kundens förÀndrade roll pÄ marknaden har företag pÄ olika sÀtt tvingats Àndra sina produkt- och tjÀnsterbjudanden för att bÀttre möta kundens mer specifika önskemÄl och krav. NÄgot som kommit att bli allt vanligare och anvÀndbart Àr att i varierande utstrÀckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjÀnsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten pÄstÄs, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden Àr idag dessutom mer mogen Àn tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stÀrkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att fÄ behÄlla de kunder företaget en gÄng lyckats vÀrva.

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.

Business is changing and so are society?s expectations. Companies are expected to take responsibility for their trade and the context they are operating in, by looking at socially, economically and environmentally aspects. Many companies handle it by implementing corporate social responsibility (CSR) to their line of action. This is often handled by collaborating with other organisations, such as non-governmental organisations.