Bakgrund: I en strÀvan att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning införde IASB nya internationella redovisningsregler. IASB anser att en viktig förutsÀttning för att kunna jÀmföra redovisningen Àr att tillÀmpningen sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer. Tidigare undersökningar har visat att företag Àr dÄliga pÄ att följa olika redovisningsstandarder och att det kan ifrÄgasÀttas om företagen tillÀmpar reglerna pÄ samma sÀtt.Syfte: Syftet med föreliggande uppsats Àr:1. Att undersöka i vilken grad företag listade pÄ Stockholmsbörsen och Amsterdambörsen följer riktlinjerna i IAS 36 P. 134 samt vilka faktorer som pÄverkar varför en del företag följer riktlinjerna mer Àn andra företag.2.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lÀmnar stort utrymme för ledningens bedömning nÀr det gÀller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv i sÄ stor grad som möjligt, fortsÀtter företagen att redovisa relativt stora mÀngder goodwill vid förvÀrv och bara fÄtal företag vÀljer att identifiera immateriella tillgÄngar separat. Immateriella tillgÄngarnas egenskaper gör redovisningen svÄrt och komplex. Redovisning av immateriella tillgÄngar inte Àr relevant och ger anvÀndaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte Àr genom att studera immateriella tillgÄngarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgÄngar, skapa förstÄelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.AvgrÀnsning: Denna studie Àr begrÀnsad till tvÄ svenska börsnoterade företag i tvÄ olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv.Metod: Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ fallstudie dÀr telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets Ärsredovisningar har granskats. Resultatet frÄn den empiriska delen har sedan analyserats utifrÄn referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgÄngar och i olika utstrÀckning.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som Àr en oberoende stiftelse med sÀte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvÀrv och dess redovisning fÄr konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som pÄverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgÄngar och hur de vÀrderas i förhÄllande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur pÄverkar företagens redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt pÄverkar storleken pÄ andelen redovisad goodwill.AvgrÀnsningar:AvgrÀnsningar har gjorts till fyra svenska företag inom lÀkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvÀrv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvÀnda förvÀrv.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angÄende goodwillnedskrivningar, dÄ standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stÄlbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stÄlbad nÀr företag uppvisar svaga preliminÀra finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utstrÀckning resultatmanipulering i form av stÄlbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen pÄ OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod anvÀndes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjÀlp av statistiska metoder. Undersökningen utgick frÄn Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var vÀsentliga, dÄ det Àr ett tecken pÄ stÄlbad.

The association between disclosure level and asymmetric information is a matter of importance andconsiderable interest to the financial reporting community. The theory in this area suggests that acommitment by a firm to increased levels of disclosure should lower the information asymmetry thuslowering the cost of equity. This theory may be compelling, but so far the empirical results have beenambiguous. Due to increased globalization the demand for high quality accounting standards has risen. In2005 The International Accounting Standard Board launched the standard named IFRS 3.

Investeringar i varumÀrken Àr vitalt för vÀrdeskapande och skapar stabilitet och identitet i företag. I mÄnga situationer Àr den ekonomiska effekten uppbenbar. Immateriella tillgÄngar Àr behÀftade med problem rörande identifiering, vÀrdering och presentation av internt upparbetade varumÀrken i balansrÀkningen. SvÄrigheten förknippas i första hand med brist pÄ tillrÀckligt vÀgledande redovisningsstandarder. NÀr det gÀller förvÀrvade varumÀrken Àr vÀgledningen för vÀrdering och presentation otillrÀcklig.Syftet med studien har varit att undersöka hur vÀrdering av varumÀrken genomförs i praktiken.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

Uppsatsen behandlar Àmnena varumÀrkesredovisning och varumÀrkesvÀrdering. Syftet med uppsatsen Àr att definiera begreppet varumÀrke, klargöra lagar och normer inom omrÄdet och utreda huruvida varumÀrken kan tas upp av företag som en tillgÄng. VÀrderingsmetoder för varumÀrke ska klarlÀggas och vi Àmnar Àven att förklara hur svenska företag behandlar varumÀrken bÄde redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina Ärsredovisningar. Vi har anvÀnt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumÀrken Àr, hur vÀrdering kan göras samt vad som krÀvs för att fÄ ta upp varumÀrken som tillgÄngar i balansrÀkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumÀrken har vi studerat Ärsredovisningar frÄn 20 svenska företag med starka varumÀrken.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB sÄ innebÀr det att frÄn och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebÀr bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna Àr i stor grad pÄverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillÀmpa samma regler hÀr Àr att skapa bÀttre förutsÀttningar för jÀmförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade pÄ fyra företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista.

Earnings management Àr ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förÀndringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma vÀrdet pÄ sina tillgÄngar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den hÀr studien syftar primÀrt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen pÄ Nasdaq OMX Stockholm, Àven kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka om detta eventuella samband Àr vanligare förekommande bland mindre företag samt om nÄgon bransch Àr överrepresenterad. En kvantitativ metod har anvÀnts dÀr data frÄn bolagens Ärsredovisningar har hÀmtats och sedan granskats.