Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för Nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 måste alla noterade företag i EU redovisa enligt IAS/IFRS i koncernredovisningen. Dessa nya standarder är betydligt mer omfattande och ställer högre krav på upplysningar än vad som tidigare krävdes genom de svenska normerna.IAS 36 Nedskrivningar är en av de mest omdiskuterade standarderna och många företag har fått lägga ner betydande arbetsinsatser för att ta fram den information rörande goodwill som denna standard kräver. Goodwill får inte längre skrivas av, utan måste istället fördelas ut på kassagenererande enheter som årligen ska prövas för Nedskrivning. För att göra detta använder sig de flesta företag av en diskonterad kassaflödesberäkning. Punkt 134 i IAS 36 kräver att företaget ska upplysa om de antaganden och uppskattningar som ligger till grund för denna beräkning, vilket kräver en hel del subjektiva antaganden.

Bakgrund och problem: Goodwill har sedan lång tid tillbaka varit ett omdiskuterat ämne ochreglerna gällande redovisningen ändrades avsevärt i och med ikraftträdandet av IFRSreglerna.Tidigare var företag tvungna att göra årliga avskrivningar men numera skagoodwillposten istället prövas för Nedskrivning minst en gång per år. Det framgår tydligt attgoodwill är en post som det är mycket svårt att bestämma värdet på, vilket resulterar i ett stortutrymme för subjektiva bedömningar. I många resekoncerner utgör goodwill en betydandepost och de antaganden som ligger till grund för bedömningar av värdet får därför storbetydelse för om en Nedskrivning krävs eller ej. Detta har lett fram till följande frågeställning:Hur genomförs Nedskrivningsprövningen av goodwill inom utvalda resekoncerner och vilkenär den tillhörande problematiken?Syfte: Syftet är att utreda hur utvalda resekoncerner går tillväga vid en Nedskrivningsprövningav goodwill samt vilken eventuell problematik som uppstår.

Den 1 januari 2002 träder en ny rekommendation i kraft. Syftet med Redovisningsrådets rekommendation 17 ? Nedskrivningar, är att beskriva värderingsmetoder som företag kan använda sig av för att säkerställa att tillgångarna inte är redovisade till ett för högt värde. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den nya rekommendationen, främst vad gäller nyttjandevärdet samt vilka de olika indikationerna på värdenedgång är. Samt att undersöka vad rekommendationen får för effekt på stora kapitalintensiva företag.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gällande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Uppsatsen bygger på information inhämtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förändringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhämtats från litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förändringen är positiv eller negativ råder det delade meningar om bland respondenterna. Förändringen leder dock till att goodwillen bättre speglar ett företags förmåga att generera framtida merintäkter.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-Nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett Nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en Nedskrivning.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för Nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av Nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochNedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande Nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Syftet med uppsatsen är att behandla problematiken kring vinstutdelning av medel som uppkommit då ett bolag har tagit bort sin avskrivningspost för goodwill, och inte gjort en motsvarande Nedskrivning av goodwillvärdet och därmed ökat sitt redovisade resultat. Uppsatsen syftar även till att utreda bolags möjlighet till att redovisa ett önskat resultat genom att utnyttja osäkerheten kring goodwillvärderingen. Våra slutsatser i uppsatsen är att redovisning av goodwill enligt IFRS 3 kan föranleda ett bokföringsmässigt högre resultat. Detta högre resultat uppkommer dock enbart på koncernnivå, och att vinstutdelningen sker från de enskilda juridiska personerna. Den osäkerhet som uppstår vid värderingen av goodwill till verkligt värde innebär även ett spelutrymme för företagen att visa ett önskat resultat..

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall Nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attNedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags Nedskrivningarsamt antaganden vid Nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 tillämpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gällande Rörelseförvärv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte längreav utan istället skall företagen varje år utföra Nedskrivningsprövning för att fastställa omNedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare år ökat i förhållande till totalatillgångar varför hanteringen av denna post i stor utsträckning påverkar företagens finansiellarapporter. 2008 är det första året efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgång, då risken för Nedskrivningar av goodwill ökar.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 år 2005 måste svenska börsnoterade företag årligen testa om en Nedskrivning av den immateriella tillgången goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder på att en nytillträdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags ägarstruktur påverkar goodwillNedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Nedskrivningar av goodwill påverkas vid vd-byten i familjeägda företag jämfört med i icke familjeägda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt säkerställt att familjeägda företag gör lägre goodwillNedskrivningar samma år som ett vd-byte än vad icke familjeägda företag gör.

Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ?Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.??I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.?Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer.