Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillNedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillNedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 år 2005 måste svenska börsnoterade företag årligen testa om en Nedskrivning av den immateriella tillgången goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder på att en nytillträdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags ägarstruktur påverkar goodwillNedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Nedskrivningar av goodwill påverkas vid vd-byten i familjeägda företag jämfört med i icke familjeägda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt säkerställt att familjeägda företag gör lägre goodwillNedskrivningar samma år som ett vd-byte än vad icke familjeägda företag gör.

Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat på tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en så liten negativ effekt som möjligt på ekonomisk tillväxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att länderna inte kan använda penningpolitiken för att påverka ekonomin och länderna kan inte heller förlita sig på att förändringar av växelkursen kan dämpa en eventuell negativ effekt på BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga länder under olika förutsättningar, och beroende på hur åtstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden påverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska åtstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om åtstramningarna inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling av statsskulden, till exempel på grund av att de negativa effekterna på BNP blir större än väntat, finns egentligen bara två alternativ. Antingen tvingas länderna förhandla med långivarna om Nedskrivning av skulderna eller så får länderna lämna eurosamarbetet..

The purpose with this thesis is to demonstrate that other factors than the existing set of rules could influence the Management Group?s decision in regards to depreciation of goodwill. We have explained the conflicts between the management group and the stakeholders by using the Agency Theory and the Stakeholder Model. We have used the Positive Accounting Theory to describe how the management group?s opportunistic behaviour decides which accounting method to use.

Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en Nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen.Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell Nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av.Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom Nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga Nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en Nedskrivningsprövning, för att se om ett Nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker Nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst.

Abstract Title:                               Goodwill ? differences and similarities between how IFRS and U.S. GAAP treats goodwill Level:                              One year master, 15 credits Author:                           Oscar Larsen and Thomas Karlsson Supervisor:                     Leif Carlsson Examiner:                      Cecilia Lindh Year of publication:      2011 The main issue:              What are the differences and similarities of the treatment of goodwill between the U.S. GAAP and IFRS? What can the transition from U.S.

Denna uppsats sammanställer de finanspolitiska åtgärderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat på tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en så liten negativ effekt som möjligt på ekonomisk tillväxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att länderna inte kan använda penningpolitiken för att påverka ekonomin och länderna kan inte heller förlita sig på att förändringar av växelkursen kan dämpa en eventuell negativ effekt på BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga länder under olika förutsättningar, och beroende på hur åtstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden påverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska åtstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om åtstramningarna inte är tillräckliga för att skapa en hållbar utveckling av statsskulden, till exempel på grund av att de negativa effekterna på BNP blir större än väntat, finns egentligen bara två alternativ. Antingen tvingas länderna förhandla med långivarna om Nedskrivning av skulderna eller så får länderna lämna eurosamarbetet..

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga Nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid Nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillNedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som Nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.