BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Världen befinner sig i en djupgående krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch även denna gång började det i USA. Under år 2008 började oron växa sig kraftig sedanstora aktörer på den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. När Lehman Brothers kollapsade under hösten år 2008 kulminerade oron till renpanik på finansmarknaden som spreds världen över nästan omgående. Problemet är attkreditmarknaden har upphört att fungera då riskexponeringen är okänd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vågar låna till någon.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som åtgärdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har även riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning och alltfler företag har därför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas på andra än rent ekonomiska värden. De immateriella tillgångarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrättsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetär information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhänsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att Kameralredovisning för Administrationer kan vara ett lämpligt komplement och ersättakassaflödesanalyser då den underlättar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetär hantering. Kameral redovisning för Företag ger samma information som Kommersiellredovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attockså här underlätta betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering. Dennametod hindras idag av redovisningsregleringar för att ersätta Kommersiellredovisning men kan användas för löpande redovisning.

I dag läser man inte ?dynamiskt? av ett företags nyckeltal, utan det görs över en lång tidsperiod. Att göra analyser i Jeeves är fullt möjligt, men kan vara både tidskrävande och kräva manuella beräkningar. Dessutom är det ofta svårt att se vilka samband som styr ekonomin i ett företag. Utifrån en mängd fakta bestämde vi oss för att utgå ifrån olika DuPont-scheman, för att ta fram olika värden på dimensioner/nyckeltal.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning som redovisningsdata är prognosrelevant för att förutsäga konkurser. Studien avgränsades till att gälla företag i handels och tjänstesektorn med 10-49 anställda, studien avgränsar sig också mot kreditbedömningsperspektivet. För att mäta till vilken grad som redovisningen ger prognosrelevans används nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, nettomarginal och Altmans Z-score. Studien utförs på 371 utvalda företag och bestod av en grupp som gått i konkurs mellan 2008 -2010 och en grupp som var aktiva år 2010. Underlaget var de 4 senaste boksluten som urvalsföretagen publicerat.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.