Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en Nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen.Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillNedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande bild av goodwillens underliggande värde.

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar Nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Background: Sweden and the rest of the world went through the biggest financial crisis at the end of 2008 since the 1930s. The major Swedish banks have goodwill related to their acquisitions inside and outside Scandinavia. Swedbank, SEB and Nordea has acquired in the Baltic countries and Russia, however Handelsbanken has established itself in Great Britain. The crisis in the Baltic countries led that real wages fell, unemployment rose, real estate prices collapsed and the number of borrowers who had trouble repaying their loans increased rapidly. All this led to the problem of impairment of goodwill in the Swedish banks that had expanded rapidly in the Baltic countries.Aim: The aim of this study is to investigate the application of IFRS 3 in Swedish banks before, during and after the financial crisis, and to investigate the low-downs in the four majorSwedish banks in 2006-2010.Completion: The study is primarily based on the case studies by the examination of the annual reports from all banks as well as evaluation of the interviews.The authors have chosen to makea strategic choice of a small number of cases through the concentration on the impairment of goodwill in the bank sector of Sweden.Results: The result of this study is that there are problems for banks in implementation of IFRS 3 in practice because of insufficient information in the banks' financial statements.Generous estimates used in the calculation of impairment testing.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

Introduktion: Årsredovisning är idag ett viktigt kommunikationsmedel företag har för att förmedla sin finansiella ställning till dess intressenter, och ses även som den rapportering som kan befästa och stärka känslan av förtroende bland alla berörda parter. Här spelar även finansanalytiker en viktig roll på den finansiella marknaden då deras funktion allt mer består av att fungera som mellanhand mellan bolaget och investerare.Problemformulering: Hur använder finansanalytiker finansiella noter som berör nedskrivning goodwill, pensioner och rörelseförvärv, vilka problem finner de, samt vad efterfrågas för att förbättra noterna?Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur finansanalytiker använder sig av finansiella noter presenterade i årsredovisningen avseende Nedskrivning av goodwill, pensioner samt rörelseförvärv. Studien syftar även till att identifiera problemen analytikerna finner i sitt arbete samt hur dessa områden kan redovisas på ett bättre sätt.Metod: Studien har utformats utifrån fyra intervjuer med finansanalytiker verksamma på den svenska aktiemarknaden. Intervjuerna har genomförts via telefon och sedan transkriberats för att kunna uppfylla studiens syfte.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i Nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till Nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Syftet med uppsatsen är att behandla problematiken kring vinstutdelning av medel som uppkommit då ett bolag har tagit bort sin avskrivningspost för goodwill, och inte gjort en motsvarande Nedskrivning av goodwillvärdet och därmed ökat sitt redovisade resultat. Uppsatsen syftar även till att utreda bolags möjlighet till att redovisa ett önskat resultat genom att utnyttja osäkerheten kring goodwillvärderingen. Våra slutsatser i uppsatsen är att redovisning av goodwill enligt IFRS 3 kan föranleda ett bokföringsmässigt högre resultat. Detta högre resultat uppkommer dock enbart på koncernnivå, och att vinstutdelningen sker från de enskilda juridiska personerna. Den osäkerhet som uppstår vid värderingen av goodwill till verkligt värde innebär även ett spelutrymme för företagen att visa ett önskat resultat..

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.