Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och Nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det.Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fått till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrågats för att öka jämförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall från och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebär bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istället skall nedskrivningsprövning utföras minst årligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka är av intresse att studera.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

Service Design is a relatively new, unexplored and exciting phenomenon that through an interdisciplinary work methodology designs services. A discussion has been going on for a long time regarding whether there is a difference between products and services. Services are often classified as immaterial, heterogeneous, non-storable and inseparable in relation to products. A question that arises is if something specific characterises the work methodology used regarding service design. The aim with this paper is thus to explain the work methodology when working with service design.

Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående nedskrivningstest och Nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dånedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur Nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie.