Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.

Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 universitetsstuderande utan dyslexi.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.

 Sammanfattning Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats. Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer. Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten. Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet.

SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker främst av de egna varumärkena Libero och Tena. Under de senaste åren har produktionen av barnblöjor förändrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumärken, så kallade private labels. Detta har fått till följd att antalet ingående material har fördubblats under den senaste treårsperioden. Ökningen ställer högre krav på utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.

Denna B-uppsats tar upp prestanda och återställning mellan två vanligt förekommande mjukvarubaserade RAID-system. Mjukvarubaserad RAID har blivit mer och mer intressant eftersom det är ett billigt och bra sätt att skydda sig mot hårdvarufel på hårddiskar. Tidigare har det inneburit prestandaförluster om man inte har använt en hårdvarubaserad RAID kontroller men med dagens snabba processorer är det inte längre så. Hårddiskar går för eller senare sönder och för ett RAID-system som ska vara igång tjugofyra timmar om dygnet är det viktigt att det även då fungerar med bra prestanda. Denna undersökning visar hur mycket sämre prestandan blir under sådana omständigheter samt hur lång återställningstid man kan förvänta sig på ett datorssystem uppbyggt av delar för hemmabruk.

Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut på att alla anställda fick gå ner åtta timmar i arbetstid, med villkoret att gå ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gällde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte.Syftet med denna uppsats är att genom ett förutsättningslöst arbetsätt belysa konjunkturavdraget. Arbetssättet i uppsatsen förhåller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger på författarnas öppna sinne,tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som är närvarande vid Uddeholm.

Intresset för bioenergi bara ökar. 2008 var den totala energianvändningen i Sverige 497 terawatt timmar (TWh), varav 125 TWh (25 %) kom från biobränslen (Elofson, 2009). Under de sista åren har utbudet av och intresset för biobränslen ökat och också möjligheterna att tillvarata och använda dem. Arbetet har som syfte att: 1) Presentera resultaten i Sverige från användare av C16, 2) Presentera resultaten för olika användningsområden, 3) Beskriva marknaderna i England, 4) Presentera resultaten gällande maskinkostnader och tidsstudie. Detta visar en bild av C16 och de kunskaper och erfarenheter som finns av aggregatet. Maskintillverkaren Bracke Forest som etablerades 1922 och har flera produkter anpassade för aktiviteter i skogen. Företaget investerar mycket pengar på forskning och produktutveckling. Skogsvårds och bioenergiaggregatet, C16, används idag till många olika arbetsuppgifter och i många olika länder.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp.

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgångsrik kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Det är en litteraturstudie av tidigare forskning inom området. Syftet med studien är att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgångsrik kompetensutveckling och sammanställa dem för att visa på överlappningar och särskiljande drag mellan dem. Metoden som använts är sammanställning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom området. Resultaten visar på sex olika framgångsrika metoder för kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framträder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgångsrik kompetensutveckling.

Problemområde: Fler och fler privatpersoner kopplar upp sig mot Internet via bredband. En anledning till detta är att fastighetsbolagen allt oftare erbjuder sina hyresgäster fast uppkoppling. Vad hyresgästerna kanske inte tänker på när de är uppkopplade flera timmar i sträck, är att det är lättare för någon utomstående att göra intrång i deras datorer. Frågeställning: 1. Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om risker för intrång? 2.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.