Sökresultat:
506 Uppsatser om Nedgrävd byggnad - Sida 31 av 34
Innovativ vidareutveckling av kockkniv
Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.
FörmögenhetsvÀrde i kommersiella fastigheter. En analys av pÄverkande faktorer.
Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.
Utvecklingsmöjligheter för fjÀrrvÀrmens affÀrsmodell : Genom anvÀndning av byggnader som vÀrmelager
Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.
EnergipÄlning : En grön grundlÀggning
Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.
Brandskydd för byggnader med antagonistiska hot: En intervjustudie
Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot Àr inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsÀttas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehÄlla samhÀllsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militÀra anlÀggningar. De svenska underrÀttelsetjÀnsterna för polis och militÀr anger att hotnivÄn för terrorism Àr förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras sÀkra utifrÄn den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.
Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal
BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.
FörtÀckt byggentreprenad eller sÀrskilt undantag? - Om grÀnsdragningen mellan upphandlingsskyldigheten vid köp av byggentreprenad och undantaget i LOU vid köp eller hyra av byggnad
Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.
NÀr blir det aktivt att vara passiv? : en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige
EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.
Ăngen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv
EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.
Energieffektivisering i befintlig byggnad: En fallstudie av HĂ€gern 11 och EU Green Building
En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.
Arbetsprocessen i Revit. En studie av arbetsprocessen i Revit Architecture vid skapande av förslag över ett nytt bostadsomrÄde i Varberg
Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.
rökares och icke rökares upplevelser av rökning i offentliga miljöer
Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.
Cirkushallen i Alby
Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehÄlla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en vÀl fungerande miljö för alla byggnadens anvÀndare sÄvÀl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare.?Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.? -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic FormsVÄr verklighet Àr uppbyggd av flera vÀrldar som överlappar varandra.
Vision för aktivering av Uddevalla centrum
Mitt projekt Àr en urban strategi för Uddevalla, som Àr en stad med vÀldigt dÄlig sjÀlvbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskÀrnan ett vÀrde som inte bara handlar om kommersiell handel utan ocksÄ om interaktion och utbyte mellan mÀnniskor. Mitt fokus Àr Uddevallas centrala Ärum, som Àr ett outnyttjat omrÄde med stor potential.En del av strategin innebÀr att jag tar utgÄngspunkt i Uddevallas planerade satsning pÄ ett kulturhus.
EnergikartlÀggning och driftoptimering genom behovsstyrning i befintlig fastighet
Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.