Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Tidigare studier visar att ansvarsfrågan för fuktsäkerheten är oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsäkerhet som i sin tur kan leda till hälsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehåller tydligare regler och omformulerade krav gällande fuktsäkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förändringar som måste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2006:22). Målet med arbetet är att klarlägga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bättre rutiner för fuktsäkerheten.Arbetet grundar sig på en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsäkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har även en fallstudie genomförts, på ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, där aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

I byggbranschen idag är varje projekt skild från varandra och nästan ingen information om konstruktionslösningar återanvänds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler är det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och återanvända erfarenheter från tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer används normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar på att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillämpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begränsats till att endast undersöka delsystemet opålade betongfundament.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2006 vid Alimak AB i Skellefteå och inom civilingenjörs utbildningen Ergonomisk design & produktion vid Luleå tekniska universitet. Alimak tillverkar olika slags hissar, främst för utomhusbruk. De första hissarna byggdes av trä i slutet av 1940-talet och användes för att transportera byggmaterial och personal upp och ner vid byggarbetsplatser. Fler och fler hissar såldes och succén var ett faktum när verksamheten expanderade. Alimaks huvudkontor ligger i Stockholm och det finns kontor eller representanter i över 50 länder.

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt.

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.

I dagens samhälle ställs det stora krav på säker utrymning av en byggnad eller anläggning. Enligt Boverkets byggregler, BBR, som är en svensk regelsamling för byggande ska det säkerhetsställas tillfredsställande utrymning vid brand när byggnader eller anläggningar utformas. En viktig och avgörande faktor för att utrymning sker på ett tillfredsställande sätt är utrymningstiden. En väsentlig arbetsuppgift brandingenjörer har är dimensioneringen av byggnadernas eller anläggningarnas brandskydd och säkerställa att förhållandena vad avser en tillfredsställande utrymning eftersträvas. När det kommer till utrymning finns en rad olika beräkningsmodeller att tillgå i form av handberäkningar och datorprogram.

I bärande konstruktioner bör spröda brottförlopp i största möjliga mån undvikas. Sega brott ger högre säkerhet och bättre utsikter att utrymma en byggnad innan kollaps inträffar. De material eller konstruktioner som innehar egenskaper som ger upphov till ett kontrollerbart segt brott, har en hög duktilitet. Inom områden med hög seismisk aktivitet är dämpning av dynamiska laster genom energiupptagning i byggnadsdelar särskilt avgörande för säkerställande av bibehållen bärförmåga. Hög duktilitet i förband och balkar utnyttjas för detta.

SammanfattningDetta arbete baseras på nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften är att göra en jämförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stålstomme på nybyggnationen med hänsyn till tid, ekonomi och miljöpåverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat på tre plan och stommen utgörs i dagsläget till största del av prefabricerad betong.De frågeställningarna som behandlas i arbetet är? Vilket material är mest fördelaktigt utifrån ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur påverkas miljön av de olika stomsystemen?Målet med examensarbetet är att välja den mest lämpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors på uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jämföras är stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet är att kunna få en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som används, samt göra en jämförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.