Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och dÄ specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att frÀmja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning pÄ att integrera dessa interaktiva skrivtavlor Àr Linköpings och i dagslÀget Àr varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har pÄverkat undervisningen ur ett lÀrarperspektiv, och dÄ specifikt lÀrare i de naturvetenskapligt orienterande Àmnena.Genom semistrukturerade intervjuer Àmnar studien att sammanstÀlla de förhÄllningssÀtt och erfarenheter lÀrare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lÀrare anser som betydelsefulla faktorer dÄ en skola genomgÄr en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger pÄ begreppen möjligheter, svÄrigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lÀrarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och pÄ flera sÀtt ocksÄ har det.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gÀllande att svenska skolelevers hÀlsa har försÀmrats de senaste Ären bÄde avseende psykiskt och fysiskt mÄende. Enligt en del forskare beror detta pÄ en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvÀrsnittsstudie var att fÄ kunskap om gymnasieelevers mÄende pÄ praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever frÄn 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever pÄ praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick pÄ teoretiskt program (samhÀlls- och naturvetenskapligt program).

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhÀllet. Kyrkan bÄde organiserande och deltog i diskussioner om samhÀllets utveckling, ungdomens fostran, vÄrd av Àldre och sjuka och upprÀtthÄllandet av lag och ordning. Men med tiden nÀr samhÀllet sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige Àr idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spÄr fÄtt allt mindre utrymme i samhÀllet.

Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.