Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

Syftet med studien är att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet på den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien är att den ska inspirera lärare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena bland barn. En annan del av studien är att uppmärksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde få samma förutsättningar till ett lustfyllt lärande, om läraren var observant på att ge flickor och pojkar lika mycket frågor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjälp av filmkamera.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse..

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förståelse 15-åringar har av ekologiska processer samt hur deras föreställningar uttrycks vad gäller akvatiska system. Metoden som användes var reviderad klinisk intervju som är en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förståelse i denna studie avseende de ekologiska processer som är centrala för alla ekosystem är bristfällig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. När eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i år 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser användes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlärningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade även skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA.Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ?måste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier.