Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av. I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig.

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Vi har genom vår utbildning fått förståelse för hur viktigt det är att anpassa undervisningen till varje elev, då både styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vår utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda på hur olika lärare och rektorer ser på vad individanpassad undervisning innebär. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring ämnet då vi tror att en sådan är viktig för att kunna nå långt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vår uppsats är att undersöka några olika lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet är också att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5.

Diabetes typ 2 är i dag en av de största folksjukdomarna, och den fortsätter att öka successivt. Fetma, som oftast beror på dåliga matvanor och låg fysisk aktivitet, är en stor bidragande orsak till ökningen. När en person drabbas av diabetes innebär det att patienten bör ändra sin livssituation när det gäller kost och motion. Undervisning av sjuksköterska kan stödja patienten i denna omställning. Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av undervisning i diabetes typ 2.Datainsamlingen genomfördes genom sökning i databas Cinahl, Pubmed, och sökningar i andra artiklars referenser.

Under vår lärarutbildning har vi blivit inspirerade av erfarenhetspedagogik och tematisk undervisning men vi har haft svårt för att hitta läromedel i svenska som andraspråk som är upplagda efter detta. Vårt syfte var därför att skapa en del av en lärarhandledning som kan användas i Svenska som andraspråk A på gymnasiet. Vår frågeställning var: Hur skulle man kunna utforma ett flexibelt undervisningsmaterial i svenska som andraspråk som främjar en kommunikativ och språkutvecklande undervisning och samtidigt är tematiskt upplagt, erfarenhetspedagogiskt och verklighetsförankrat? För att kunna göra detta har vi utgått ifrån teorier och forskning som rör undervisning i svenska som andraspråk och svenska samt andraspråksinlärning i allmänhet. I beskrivningen av projektet har vi motiverat de val som vi gjort under projektets gång och visar hur vi har tänkt vad gäller val av innehåll och utformning.

Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts.