Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjälpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tänkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel användas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som används är blodsockermätningar med eleven själv som mätsystem.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar.

SammanfattningDen här studien undersöker begreppet Hälsa i läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att se hur hälsa framställs i läroböckerna. Undersökningen utgår från dessa frågor; vilket utrymme ges begreppet hälsa i läroböcker för de senare åren inom skolämnet idrott och hälsa? hur definieras hälsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i läroböckerna? samt uppfyller läroböckerna läroplanernas hälsomål? Undersökningen har åtta läroböcker som grund och dessa analyseras utifrån en innehållanalys med fokus på hur ofta hälsa som företeelse nämns.Resultatet av undersökningen visar att hälsa som företeelse förekommer i många delar av läroböckerna. Hälsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hälsa utan även i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen..

Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet är att studera hur elever tillämpar naturvetenskaplig kunskap på vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna använder sitt vardagliga språk och den teori de lärt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning på dessa områden presenteras tillsammans med teorier om lärande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever där undersökningens huvudmål har varit att se hur eleverna utvecklat sin förståelse rörande frågor om fotosyntes och nedbrytning när de gått från grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga språk förändras i någon utsträckning. Resultatet har sedan jämförts med en nationell utvärdering av skolans naturvetenskapliga undervisning där samma frågor användes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap än de spontant visar.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.