Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Genom vÄrt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade sprÄk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers sprÄk i förskolan med stöd av tvÄ, sÄ som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sÀtt att förstÄ pedagogers ageranden och förhÄllningssÀtt i sitt bemötande av barnen. VÄr undersökning lyfter fram pedagogers sprÄk som en stark maktbÀrande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhÄllningssÀtt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Heath star moss (Campylopus introflexus) is an alien species in Sweden and is currently classified as composing a "very high risk? of becoming invasive in the country according to SLU, and has in several parts of the world taken over large areas in a short time. The moss is characterized by its preference for disturbed and burned land, something that occurs on the heathland in the Sandsj?backa nature reserve, when burning for nature conservation purposes is carried out annually. Sandsj?backa's heathland is a valuable ecosystem and is one of the few heathlands in a favorable condition that remains in Sweden after strong reforms in modern agriculture in the last century, which led to forest succession of these cultural environments.

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ om och i sÄ fall hur könsstrukturen förÀndras eller upprÀtthÄlls med tillÀmpning av lönesamtal som en del av individuell lönesÀttning. Metod: För att kunna uppnÄ syftet med vÄr uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som bÄde möjlighet och hinder för kvinnorna beroende pÄ yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förÀndring av könsstrukturen ska kunna ske Àr graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos bÄde ledning och anstÀllda..

This is a booklet with information and inspiration about precast retaining walls. The three chapters contain information about concrete as a material, how the surface of the wall can be altered, and a chapter with ideas for a new precast wall. I have obtained information through books, interviews, lectures and fairs. The retaining walls on the market do not correspond to the requirements of the Landscape Architects I have interviewed. I have therefore considered their opinions in the chapter containing my new ideas for new retaining walls.

Sammanfattning: MÄnga mÀnniskor dör pÄ en institution av nÄgot slag. Dessa mÀnniskor har rÀtt att förvÀnta sig bÀsta möjliga vÀlbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vÄrdaren som arbetar inom den palliativa vÄrden stÀller detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vÄrdaren som kan medföra vÀlbefinnande för patienten i den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

People have used forest resources in northern Sweden for different purposes. Before the 20th century the forest was used for many different reasons, but during the past 200 years it has become an industrial raw material. The presence of people in the forest has left different kinds of traces in the forests. One example is culturally modified trees (CMTŽs). The aim of this study was to study and document how people have used the forest resources during the last centuries in BrÀnnlidens nature reserve, and what kind of traces this land use has left.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.

Sveriges yta tĂ€cks idag av nĂ€rmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas Ă€r omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. LĂŒbeckmodellen, utgĂ„r frĂ„n naturliga förutsĂ€ttningar för att producera en skog som lĂ€mpar sig pĂ„ en given plats.Syftet med denna studie Ă€r att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrĂ„n andra variabler Ă€n befintlig skog, dĂ„ den skog som finns idag ofta Ă€r planterad och dĂ€rför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen Ă€r att modellen ska kunna vara anvĂ€ndbar vid skötsel av och omstĂ€llning till naturlig skog.Studien baserades pĂ„ skogsomrĂ„den vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro lĂ€n.