I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

I Stockholms lÀn finns ett stort behov av att bygga bostÀder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostÀder Àr en befolkningsökning inom lÀnet. Utbyggnaden sker bÄde genom pÄbyggnad av befintliga huskroppar, förtÀtningar, ÄteranvÀndning av sedan tidigare hÄrdgjorda ytor men ocksÄ genom att anvÀnda marken i befintliga parker och natur.I mitt arbete har jag en forskningsfrÄga/hypotes om att det Àr möjligt att bygga inom ett grönomrÄde utan att dess vÀrde förloras.För att utreda hur ett grönomrÄdes vÀrden kan pÄverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera tvÄ olika omrÄden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom JÀrvakilen och göra en jÀmförelsestudie mellan dessa. GrönomrÄdet, JÀrvakilen, Àr en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsomrÄde.Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas pÄ nÀrbeslÀktade förutsÀttningar sÄsom nÀrhet till rekreationsomrÄde med natur, infrastruktur med vÀgbuller frÄn ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad dÀremot Àr avstÄndet till nÀrliggande tÀtort.

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

This piece of work develops a solution that automates protection against software keystroke loggers. Keystroke loggers can be used illegally to register a user's keystrokes and in that way acquire sensitive information. The solution was tested on two different networks and the efficiency was measured. The network represents an enterprise network that uses the operating system Windows along with the directory service Active Directory. A script was developed to solve the automation matter.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.

As a result of the Civil Protection Act, there is an imperative for Systematic Fire Preventive Measures, SFPM. SFPM can be divided in two parts: organisational preventive measures, and documentation of fire preventive measures. The manner in which SFPM is to be conducted is similar to that of the environmental management system ISO 14001. This report provides suggestions how to integrate SFPM with ISO 14001..

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

ProjektanstÀllningen Àr en tidsbegrÀnsad anstÀllningsform som i dagens lagbestÀmmelse motiveras av ?arbetets sÀrskilda beskaffenhet?. En projektanstÀllning Àr mÄnga gÄnger förknippad med specialistkompetens, som anvÀnds i företag för att utveckla och skapa nytÀnkande. Andra tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer, Ä andra sidan, Àr mÄnga gÄnger till för att tÀcka ett tillfÀlligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benÀmns allt oftare som rÄdande norm i samhÀllet och sÀgs ha vÀxt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kÀnnetecknas mÄnga gÄnger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation. .