Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsen anvÀnder postkolonial teori för att analysera och jÀmföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll pÄ dessa tvÄ filmer av frÀmst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; Àr mer svÄrtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företrÀder Japan sig sjÀlv, medan amerikaner företrÀder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka om mediefenomenet PĂ€r Ströms jĂ€mstĂ€lldistiska diskurser gĂ„r att förstĂ„, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhĂ„ller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av tvĂ„ böcker skrivna av PĂ€r Ström. Det teoretiska ramverket som tillĂ€mpas i analysen Ă€r diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk Àr ett uttryck pÄ brister inom skolans verksamhet. UtifrÄn syftet har tvÄ frÄgestÀllningar framkommit: Hur pÄverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förÀndringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgÄr ifrÄn Àr, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger pÄ fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever frÄn Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhÀlsa och lÀrare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus pÄ att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Titel:Softcommissions, en strategi som hindrar utvecklingen för institutionella aktietransaktioner? Författare:Patrik Albinsson Handledare:Jerker Holm Nyckelord:Institution, aktiemÀklare, spelteori, nashjÀmvikt, bertrandjÀmvikt Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva marknaden för institutionell aktiehandel i Sverige och i USA. Fokus Àr att kartlÀgga den utveckling som sker pÄ den svenska marknaden med den amerikanska marknaden som jÀmförande basis. PrissÀttningen pÄ marknaden Àr framförallt av intresse. Slutsats:Allt fler institutionella placerare i Sverige efterfrÄgar tjÀnster frÄn teknologibaserade lÄgprismÀklare, marknaden kan dÀrmed betraktas vara under omdaning.

VÄrt intresse för hallen vÀcktes under vÄra praktiktillfÀllen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika grÀnser i hallen, vissa mer synliga Àn andra. Hallen har dessutom karaktÀr av bÄde inne och ute samt Àr ett grÀnsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gÀller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första Är i förskolan.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.