Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mÄngskiftande begreppet jÀmstÀlldhet fÄr under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förÀndringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar frÄn de bÄda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jÀmstÀlldhet med mening och analyserat den förÀndring som skett. VÄrt huvudsakliga resultat Àr att jÀmstÀlldhetens mening i bÄda valrörelserna konstrueras kring GrÀnsen mellan det privata och offentliga, VÄld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det Àr inom dessa omrÄden som kampen om betydelse förs.

Vad Àr det som gör att vi uppfattar en person pÄ ett visst sÀtt? Vi pÄverkas inte bara av personen sjÀlv och allt som personen sjÀlv bidrar med, utan Àven av vÄr egen utgÄngspunkt, vÄra egna och andras vÀrderingar och andras val av framstÀllning. Genom att plocka isÀr meningar och satser i Ätta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska bestÄndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta sprÄkliga mönster för detta. För det syftet har jag anvÀnt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska bestÄndsdelar utifrÄn bÄde funktion och betydelse. De analyserade bestÄndsdelarna Àr förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet Àr intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som dÀrför innehÄller bÄde citat frÄn den studerade personen och kommentarer om densamma.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Swedish and international research indicate that many measures made by social services, concerning children and adolescents who are taken from their homes to an institution, are interrupted prematurely for different reasons. The word "breakdown" is used when a measure granted by the social service is broken before the projected time has passed. Research concerning how social service employees are influenced by measures being interrupted prematurely is very limited. The aim of this qualitative study is to examine how social service employees in Malmö are influenced by the premature interruption, "breakdown", of measures concerning children and adolescents who are taken from their homes to an institution. The theoretic basis for the study is Symbolic interactionism, especially the theory of Stefan Morén concerning conditions for change.The study is based on interviews with social employees, relevant material from research in this field and an examination of the theoretical basis.

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

This paper investigates, through an actor-network theory perspective, how the recreation area Lo?vsta-Kyrkhamn-Riddersvik northwest of Stockholm has developed from being a dumping site into becoming a nature reserve. This investigation also tries to describe and explain which values that have been promoted in the area by the local voluntary associations and companies. Lo?vsta-Kyrkhamn-Riddersvik has been inhabited for more than 3000 years, originally with farming as the most important business.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka den rumsliga konstruktionens betydelse för sexualiteten diskurs i det samtida. Uppsatsen stÄr pÄ en trefaldig grund. Ontologiskt i socialkonstruktionismen och dess syn pÄ sexualiteten som konstruerad, epistemologiskt i den kritiska hermeneutiken dvs. syftet Àr att förklara och förstÄ och slutligen sÄ vilar den pÄ Foucault och hans syn pÄ sexualiteten och diskurs. I nÀstföljande avsnitt dekonstrueras och presenteras det konstruerade samhÀllet utifrÄn begrepp som kön, sexualitet, rum och kropp.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

PÄ FOI i Linköping bedriver man bland annat forskning inom radarteknik. Som en del i denna forskning ingÄr mÀtning av radarsignaturer samt skydd mot signalsökande robotar. Vid mÀtning av radarsignatur anvÀnds det egenframtagna radarsystemet Arken. Arken anvÀnds bland annat för att mÀta signaturen pÄ fartyg. Ett problem Àr att vid ett givet mÀttillfÀlle sÄ Àr inte fartygets position eller attityd kÀnd.

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Denna studie av utvecklingen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och pÄ vilket sÀtt som aktörer pÄverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgÄngen för framtagningen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi Àven synliggjort vilka Äsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri bestÄr av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhÄllna frÄn Skolverkets arkiv samt en intervju med en Àmnesexpert i programmering som var anstÀlld pÄ Skolverket under GY11-projektet. UtifrÄn en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka Äsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av Àmnesplanen. För studien konstruerades ett mÀtinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.