"Det var något som hände, det var ju inte så att jag inte ville gå"
en studie där elevens handling i form av skolk tolkas utifrån ett kontextuellt och ungdomskulturellt perspektiv.
TruancyPupilTeacherSchoolInstitutionApproachHolistic perspectiveContextual perspectivePygmalion effectYouth culture.SkolkElevLärareSkolaInstitutionFörhållningssättHolistiskt perspektivKontextuellt perspektivPygmalioneffektenUngdomskultur
Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.