The aim of this Masters thesis is to investigate how the image of the Public library is described in the Swedish national library politics, and compare it with the image given of the public library in the Danish national library politics. The method used for this analysis is a comparative discourse analysis of the homepages produced by the Swedish central government Regeringen and KulturrÄdet and its Danish counterpart Kulturministeriet and Biblioteksstyrelsen. Theories on postmodernity have been used to analyze how the Swedish and the Danish central governments image of the Public library corresponds with a changing society and the changing behaviour of the public library users. Our analysis concludes that the traditional view of the Public library as an institution mainly concerned with literature and reading still is of great significance in the discourse of the Swedish central government. In contrast, the Danish central government presents a more postmodern view of the public library as an institution that is part of the Information- and the Knowledge society.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

MÄnga ungdomar har i dagens samhÀlle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat institutioner dÀr ungdomarna blir placerade för att med hjÀlp av utbildad personal kunna Äter igen bli accepterade samhÀllsmedlemmar.Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen av omsocialiseringen pÄ de ungdomar som placeras i behandlingshem pÄ grund av kriminalitet, samt ta reda pÄ ifall behandling pÄ institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt fÄ svar pÄ vilken betydelse behandling pÄ intuition har för kriminella ungdomars Äterintegrering i samhÀllet. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn sociologiska teorier för att öka förstÄelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder pÄ att ungdomars placering pÄ institutionen inte Àr den ultimata lösningen till Äterintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som nÄgot positivt dÄ personalen har bidragit till ett nytt sÀtt att tÀnka pÄ.  .

FörestÀllningar kring maskulinitet och vÄld Àr i dagens samhÀlle nÀra sammankopplade och har sÄ varit Àven historiskt. Denna studie har som mÄl att undersöka hur dessa sammankopplingar pÄverkar mÀn som trÀnar och tÀvlar MMA och hur det pÄverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mÀns instÀllning till vÄld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram pÄ en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning Àr att en tillsynes motsÀgelsefull bild kring vÄld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet pÄ ett sÀtt som sÀllan accepteras mellan mÀn i samhÀllet utanför.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga hur lÀroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framstÀller den icke-kristne individen och hur denna framstÀllning förÀndrasöver en period av 150 Är. De frÄgor uppsatsen har besvarat Àr dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framstÀllsoch dels vilka diskursiva förÀndringar som kan utlÀsas i materialet över tid. Forskning pÄlÀroböcker ur ett historiskt perspektiv Àr ett eftersatt omrÄde, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull lÀroboken Àr för elevernas lÀrande. Fyra lÀroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare anvÀnts vid Hvitfeldtska högre lÀroverk i Göteborg.Den fjÀrde lÀroboken Àr utvald utifrÄn att den Àr utgiven efter den senaste skolreformen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att problematisera framstÀllningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populÀrvetenskapliga dokumentÀrserie;?Hjernevask? frÄn 2010, samt hur dessa kan förstÄs ur ett maktperspektiv med fokuspÄ poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar Àven vilkahegemoniska positioner som gÄr att finna i serien. Analysen bygger pÄ endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprÀtthÄlla enheteronormativ rasism som fÄr figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar pÄ lÄst institution inverkar pÄ ungdomar. VÄra frÄgestÀllningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. PÄ vilket sÀtt kan tvÄng motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vÄr empiri bygger pÄ intervjuer med fyra socialsekreterare.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om hur latinamerikanska kvinnor som rollfigurer portrÀtteras inom amerikanska populÀrfilmer. Vi vill undersöka om det finns tydliga stereotyper i relation till rollfigurens genus, etnicitet och klass. Med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv och begreppsliga redogörelser av ''latino'' representationer i film Àmnar vi att analysera tre Hollywoodfilmer över tidsperioden 2003 till 2011. Dessa filmer Àr ''Chasing papi'' (2003), ''Ask the dust'' (2006) och ''Without men'' (2011). Metoden som anvÀnts för att nÀrmare kunna genomföra analysen Àr kvalitativ innehÄllsanalys.

Titel: FrĂ„n en sĂ€ker kĂ€lla? -En studie om tidningar, "sanning" och trovĂ€rdighet, med fokus pĂ„ hĂ€lsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hĂ€lsa och samhĂ€lle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att med ett fokus pĂ„ trovĂ€rdighet och expertis undersöka, beskriva och jĂ€mföra tidningsartiklar som berör hĂ€lsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur tvĂ„ svenska tidningarSlutsatser: Journalister anvĂ€nder sig av olika knep, sĂ„ som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovĂ€rdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hĂ€lsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovĂ€rdighet, sanning.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv Àr maskulinitet en social konstruktion som stÀndigt förÀndras i interaktionen mellan mÀn och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter pÄ institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, tvÄ personal och tvÄ patienter, alla mÀn.

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas pÄ Gran Canaria och den uppbyggda berÀttelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosÀtter oss pÄ ön för att lapa sol och fÄ hudcancer. Det Àr hÀr som lokalbefolkningens frÀmsta syfte Àr att förse oss med fÀrgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras Àr nÄgot helt annorlunda: PÄ Las Canteras samsas man nÀmligen med lokalbefolkningen och upplever nÄgot annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen Àr att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

The aim of this study is to describe young people?s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful.