Projektet behandlar utvecklingen av ett handledsskydd anpassat för snowboardÄkare. Den primÀra mÄlsÀttningen Àr att med hjÀlp av optimerad design för komfort och anvÀndarvÀnlighet kunna erbjuda ett högkvalitativt och funktionellt skydd. Det senare uppnÄs med hjÀlp av material som med hÀnsyn till skadebilden hos utövarna hÀr anses vara den bÀsta lösningen. Val av material gjordes efter en ingÄende litteraturstudie över handledsskyddets funktion och mekanismerna bakom handledsskador. Studien, i kombination med en rad andra metoder för informationsinhÀmtning, lÄg Àven till grund för designprocessen och den slutgiltiga produkten. Lösningar pÄ befintliga problem hos existerande handledsskydd har applicerats pÄ slutprodukten. AnvÀndarvÀnlighet och passform har tillgodosetts genom att frÄngÄ det traditionella systemet med kardborrelÄs, till produktanpassning av ett etablerat snörsystem.

Syftet med denna uppsats var att undersöka syfte samt för- och nackdelar med traditionsprincipen för att kunna bedöma om det finns goda skÀl för traditionsprincipens stÀllning i den svenska rÀtten. Traditionsprincipen Àr en princip som sedan lÀnge tillÀmpats i Sverige för erhÄllande av sakrÀttsligt skydd. Enligt denna princip krÀvs att en besittningsövergÄng sker för att en köpare ska erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer. Traditionsprincipens berÀttigande har flitigt debatterats i doktrin och principen har blivit kraftigt ifrÄgasatt. I detta arbete har jag anvÀnt traditionell juridisk metod men dÄ traditionsprincipen inte Äterfinns i lagtext utan har tillkommit genom praxis har studiet av principen i detta arbete frÀmst inriktats pÄ praxis och doktrin.

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Syftet med denna undersökning Àr att se om lönen skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero pÄ skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta pÄ variablerna utbildning, Älder, anstÀllningstid, befattning och institution.De data som anvÀndes i undersökningen bestÄr av lönestatistik som hÀmtats frÄn Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanstÀllda pÄ skolan samt deras lön, befattning, Älder, ÀmnesomrÄde och antal yrkesverksamma Är pÄ skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anstÀllda pÄ skolan Àr kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lÀrare trots att tjÀnsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben pÄ skolan. Majoriteten av lÀrarna pÄ skolan visar sig vara mÀn, mÀn har i genomsnitt högre inkomster Àn kvinnor pÄ Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte pÄ kön, dÄ variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

Detta arbete behandlar kopieringsskydd och hur dessa fungerar. Det övergripande syftetmed detta arbete Àr att analysera de nuvarande tekniker som finns inom kopieringsskydd,dess sÀkerhet och tekniska inriktning.Analyseringen av de nuvarande teknikerna inom kopieringsskydd och dess faktorergjordes genom en litteraturstudie. Genom studien kunde man identifiera sÀkerheten ochandra faktorer till varje teknik. Denna information anvÀndes sedan som grund för enundersökning dÀr informationen relaterades till vilka generella faktorer som kan tÀnkaspÄverka valet av kopieringsskydd. Om utvecklarna pÄverkas av sÀkerhet eller om de görandra val pÄ grund av andra faktorer.SÀkerheten som först ansÄgs vara den viktigaste faktorn nÀr det kommer till skydd motkopiering var i sjÀlva verket inte alls lika relevant.

AbstractWriters: Karl-Johan Arnér, studentMentor: Karl LoxboInstitution: Social studies 91-120p at the institution of human and social studies at the university of Kalmar.Title: Taxpayers Association ? An analyse during 1975-2007Background: The organisation was founded 1921 and has today over 100 000 members. They are critical to a large welferestate and work intensive to decrease the taxes in Sweden. They have a paper for the members and the study explores the message in this paper. The purpose is to se if the message is an express for the neoliberal ideology.Question formulation:? In which ways have the Taxpayers association expressed neoliberal ideas during 1975-2007?? Does the organisation have the same opinions 1975-2007?Results: The organisation writes mostly about taxes.

VÄld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella lÀggningen eller könet pÄindividerna. I och med det heteronormativa synsÀttet som styr samhÀllet uppmÀrksammas intevÄldsutsatta individer i samkönade relationer tillrÀckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den hÀr fördjupandelitteraturstudien var att sammanstÀlla forskning gÀllande vÄldsutsatta i samkönader relationer,med fokus pÄ samhÀllets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsÄtgÀrder.Resultatet presenterades i en tabell som lÄg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades Àven i löpande text under tre kategorier, vÄldsutsatt isamkönade relationer, vÄldet och samhÀllet, och forskning kring vÄldet. VÄld i nÀra relationerförekommer i lika stor utstrÀckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

The aim of this Masters thesis is to investigate how the image of the Public library is described in the Swedish national library politics, and compare it with the image given of the public library in the Danish national library politics. The method used for this analysis is a comparative discourse analysis of the homepages produced by the Swedish central government Regeringen and KulturrÄdet and its Danish counterpart Kulturministeriet and Biblioteksstyrelsen. Theories on postmodernity have been used to analyze how the Swedish and the Danish central governments image of the Public library corresponds with a changing society and the changing behaviour of the public library users. Our analysis concludes that the traditional view of the Public library as an institution mainly concerned with literature and reading still is of great significance in the discourse of the Swedish central government. In contrast, the Danish central government presents a more postmodern view of the public library as an institution that is part of the Information- and the Knowledge society.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.