Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

Ambush marketing kan kortfattat beskrivas som en marknadsföringsstrategi dÀr nÄgon associerar sin produkt eller sitt företag med ett stort idrottsevenemang utan att ha betalat nÄgon sponsringsavgift. Fenomenet har fötts och utvecklats i takt med en allt mer sofistikerad sponsringsmarknad dÀr sponsorer givits exklusiv rÀtt att utnyttja den goodwill som förknippas med ett evenemang. I Sverige finns ingen reglering som specifikt tar sikte pÄ ambush marketing eller stora idrottsevenemang. IstÀllet Àr varumÀrkes- och marknadsföringsrÀtten av enskilt störst betydelse. Internationellt har dock flertalet lÀnder infört s.k.

I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsÀttningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förstÄelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har anvÀnt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av vÄra data. Under tvÄ dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor pÄ en förskola dÄ de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av vÄra data genomfört multipla lÀsningar av vÄrt filmmaterial och analyserat vÄrt resultat med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vÄrt resultat visar enligt vÄr tolkning pÄ att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar bÄde inom och emellan de filmade situationerna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera vad som finns pÄ vÀggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare Àr syftet att undersöka pedagogernas syn pÄ hur vÀggarna anvÀnds i verksamheten. Vid en genomgÄng av forskning framkom att det finns mÄnga studier kring förskolans miljö. GenomgÄngen visade vidare att vÀggarna nÀmns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte nÄgot direkt fokus pÄ vÀggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns pÄverkan pÄ verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjÀlp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvÀrda förskolebarnet samt kommunikation.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Detta examensarbete handlar om bilder av lÀrare och lÀrarstudenter. Syftet Àr att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lÀrare. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: - Vad Àr det för bilder av lÀrare och lÀrarstudenter som skildras pÄ debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och LÀrarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med lÀraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de hÀr frÄgorna har en analys gjorts pÄ ledare och debattartiklar dÀr det talas om lÀrare och lÀrarstudenter. Studien har sin utgÄngspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, dÄ? OS i Sotji var det fö?rsta som sÀ?ndes i kommersiell tv i Sverige. FrÄgestÀ?llningarna utgick frÄn vilka idrotter, sÀ?ndningstyper och kö?n de tvÄ kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades pÄ tvÄ metoder: En kvantitativ innehÄllsanalys av bÄda kanalernas sÀndningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehÄllsanalysen visade att bÄda kanalerna Àr lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Detta Àr en litteraturstudie av fyra lÀroplaners sprÄkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlÀgga de konstruktioner av elever i behov av sÀrskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och lÀroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien Àr utformad med diskursteori som grund. Det vill sÀga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framtrÀder ur Àldre och nyare texter i respektive plan.

Svartedalens nature reserve a social richness worth develop. The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in VÀstra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation SkogssÀllskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.

En studie om frekvensderivataskyddens funktion, tillĂ€mpning och nödvĂ€ndighet i det svenskakraftsystemet har genomförts. Frekvensderivataskydd anvĂ€nds som ett skydd mot ödrift.Ödrift innebĂ€r att produktionsanlĂ€ggningar upprĂ€tthĂ„ller driften av en mindre del av nĂ€tetĂ€ven dĂ„ anslutningen till det större kraftsystemet försvinner. Studien initierades pĂ„grund av att det rapporterats att frekvensderivataskydden löst ut obefogat. Undersökningenhar innefattat en litteraturstudie om ödrift, frekvensderivataskydd samt problematikenmed obefogade bortkopplingar. Vidare har en empirisk mĂ€tdataanalys genomförts för attestimera frekvensderivatans variationer i kraftnĂ€tet.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera tre praktikfall för att undersöka hur Sandvik hanterar skydd av beteckningar som varumÀrken idag för att presentera ett förslag pÄ hur Sandviks problem med plagierade beteckningar kan hanteras..

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna huruvida ett specifikt samtida populÀrkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktÀrer befÀster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag hÀr en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument frÄn diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktÀrer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrÄn fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhÄllande till den skÄdespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprÀttandet av en gynnad dikotomi mellan mÀnniska och system konstruerar karaktÀrernas identiteter pÄ ett sÀtt som nÀstintill fullstÀndigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.