Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i grÀnsregionen vid den polsk-slovakiska grÀnsen, dÀr Pieniny nationalparker som finns pÄ var sin sida av den nationella grÀnsen uppmÀrksammas. I studien stÀlls frÄgor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan tvÄ lÀnder, vilka restriktioner begrÀnsar denna verksamhet och i vilken utstrÀckning har utvecklats samarbete som gÀller turismfrÄgor mellan Polen och Slovakien.I uppsatsen anvÀnds ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga grÀnser, grÀnsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade omrÄden. Det empiriska materialet om Àmnet samlas in genom observation pÄ fÀltet och intervjuer pÄ bÄda Pieniny nationalparkerna i grÀnsregionen mellan Polen och Slovakien samt pÄ Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:turismutvecklingens möjligheter i grÀnsregionen finns pÄ grund av tvÄ Pieniny nationalparker som finns pÄ bÄda sidorna av grÀnsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av mÀnniskor i grÀnsomrÄdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid grÀnsen,turismutvecklingens restriktioner i grÀnsregionen innebÀr den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den kÀnsliga naturen i nationalparkerna krÀver en sÀrskild hÀnsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatÀgdmark i nationalparkerna försvÄrar planeringen; brist pÄ tillgÀnglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i grÀnsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvÀrar turister som kommer pÄ besök,samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska grÀnsregionen har pÄbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur normalitet skapas pÄ lÄst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön pÄ lÄst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi anvÀnder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktionismen. Vi anvÀnder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. VÄrt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal pÄ tvÄ lÄsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvÄrd Àr nÄgot som fÄtt alltmer uppmÀrksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvÄrden. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade omrÄden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvÄrd som kÀnnetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning Àr ett exempel pÄ en mer deltagarorienterad styrform som innebÀr olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sÄdana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken Àr dock omdiskuterat.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hÄllningar av barn mellan 0-12 Är som Àr placerade pÄ institution. Behandlingsassistenterna kommer frÄn tvÄ olika institutioner. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strÀvar efter att förstÄ behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hÄllningar och att titta nÀrmare pÄ hur talet kring hÄllningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa Àr vÀgledande i analysen.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för och fÄ kunskap om behandling samt skolverksamhet pÄ en institution för ungdomar med fokus pÄ regelsystem, regelövertrÀdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen Àr etnografisk och resultatet bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng observationsperiod pÄ en institution för vÄrd av unga. Teorin bygger pÄ Goffmans bok Totala institutioner- fyra essÀer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kÀnnetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera pÄ resultatet.

The State Institution for Education of Feebleminded Girls was one of the two swedish educational institutions established under state management in the 1920s and came to be the starting point for further government operations for the mentally deficient. The purpose of this paper was to investigate the activities of the State Institution for Education of Feebleminded Girls, out of what needs the institution filled in Sweden?s care for the mentally deficient. The institution has tried to be understood from the view of eugenics and the perspective of children that was current during the 1900s first half.To fulfill the purpose of the study, the archives for the State Institution for Education of Feebleminded Girls was studied and analyzed with basis of previous research on Sweden?s care for the mentally deficient and the impact from eugenics and Sweden?s child perspective.The study shows that the State Institution for Education of Feebleminded Girls mostly existed to educate students and adapt them to the community, which the institution did by education, disciplinary interventions and sterilizations.

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med undersökningen Àr att ta redan pÄ hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska lÀroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framstÀllningen av Tito har en Tito vÀnlig diskurs uppmÀrksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom omrÄdet sjÀlvstÀndighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning Àr ett kÀnsligt Àmne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i lÀroböckerna.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.