Sök:

Sökresultat:

919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 34 av 62

?HÄlla tyst, HÄlla om och HÀlla i? Hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet

Vid en olycka eller dÄ nÄgon blir allvarligt sjuk Àr det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjÀlp. Den som Àr uppenbart drabbad, det vill sÀga den skadade, fÄr givetvis i första hand hjÀlp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som stÄr kring patienten och som ocksÄ kan rÀknas som drabbade, nÀmligen de nÀrstÄende, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga pÄ att möta just nÀrstÄende i kris. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör nÀr de möter nÀrstÄende i kris.

Det handlar om att inte ge upp

Genom en intervjustudie med tre fÀder granskas berÀttelser om ojÀmstÀllt förÀldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka diskurser och normer som fÄr betydelse för (heterosexuella) fÀder som separerat frÄn, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien Àmnar titta pÄ fÀdernas upplevelser av att nedvÀrderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fÄtt betydelse för utformandet av deras förÀldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berÀttelser, i kombination med tillÀmpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fÀder som den Andre förÀldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebÀr ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt förÀldraskap, dÀr modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Profilering - ett vÀgval och vÀgen framÄt : en uppsats om hur sociala och organisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, frÄn och med hösten 2006, antalet studerande frÄn cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende pÄ att 40 studerande inte Àr tillrÀckligt mÄngaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagslÀget finns det nio profileringar att vÀljamellan: - sÀkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering.

En studie om barns samarbete vid den interaktiva tavlan i förskolan

Syftet med studien Àr att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan pÄ förskolan. Vidare sÀtts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer. Studiens frÄgestÀllningar: - Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut pÄ förskolan? - PÄ vilka sÀtt interagerar barnen med varandra nÀr de arbetar med den interaktiva tavlan? - Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan? - Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken? I studien anvÀnde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer dÀr jag sjÀlv inte var delaktig i det som hÀnde. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer dÄ mina frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en djupare förstÄelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag Àven en kvalitativ intervju med en av de förskollÀrare som arbetar pÄ den aktuella avdelningen för att fÄ med pedagogernas tankar. Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person Ät gÄngen, den som har pennan i sin hand.

Det faller sig naturligt liksom... : En genusteoretisk analys av deltidsarbetande smÄbarnsförÀldrars syn pÄ arbete och familj

Det finns i Sverige en möjlighet för smÄbarnsförÀldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt Ätta Är eller gÄtt ur första klass. Eftersom detta Àr en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning frÄn FörsÀkringskassan, saknas statistik bÄde vad gÀller hur mÄnga som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen Àr mellan kvinnor och mÀn.VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett antal frÄgestÀllningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och mÀn som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gÄ ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt pÄverkar lönearbete och hemarbete. Och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla vÄra respondenter lever i heterosexuella parförhÄllanden som sambos eller gifta. VÄrt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kÀrlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan ? ur ett sociokulturellt perspektiv

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Samverkan i strategiska SME-nÀtverk: ett utbytesteoretiskt perspektiv

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

"Jag Àr inte bara invandrare, jag Àr lÀrare" - en kvalitativ studie om utlÀndska lÀrares identitetsförÀndring under den kulturella och professionella anpassningen

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

Reparationer i AKK-samtal med Tellusdator : En samtalsanalytisk fallstudie om hur ett barn löser kommunikativa problem i interaktion med sin omgivning

Huvudsyftet med denna studie Àr att beskriva hur ett barn, som anvÀnder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjÀlpmedel (Tellus), med hjÀlp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med mÀnniskor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter ? skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) anvÀnts. Resultaten visar att reparationer Àr en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstÄnd genom att förtydliga oklarheter och missförstÄnd i samtalet.

Skogsbrandens betydelse för pyrofila insekter : en jÀmförelse mellan Sverige och Alaska

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av brÀnder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svÄrigheter för flera arter som Àr beroende av brÀnder för att överleva. För att se hur stor pÄverkan brandfrekvensen har pÄ pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen dÀr har varit nÀra ?naturlig? Àven under 1900-talet.

Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000 : ? möjlighet eller bromskloss

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet pÄ ett effektivt kvalitetsarbete och stÀndiga förbÀttringar kommer frÄn sÄvÀl kunder, medarbetare, leverantörer och Àgare. För att bÀttre möta dessa krav vÀljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgÄngspunkt frÄn det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi stÀllt frÄgan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera, förstÄ och förklara hur tvÄ organisationer har pÄverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrÄn de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

LÄgstadiebarns uppfattningar och faktakunskap om kost och hÀlsa : En fokusgruppsstudie

BAKGRUND TvÄ av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahÄlls av skolan. FörÀldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn pÄ mat och hÀlsa samt hjÀlpa dem att fatta hÀlsosamma beslut i livet. Fokus pÄ mat i media har ökat och media ses dÀrför som en tredje agent som pÄverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lÄgstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hÀlsa. Det Àr barnens resonemang kring kost och hÀlsa, samt hur detta resonemang framkommit, som Àr av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes pÄ tvÄ olika skolor i UppsalaomrÄdet. En lantligt belÀgen skola samt en nÀrmare Uppsalas stadskÀrna.

Bedömning och resultat pÄ skriftliga prov direkt kopplade till betygskriterier : Utopi eller det enda rÀtta?

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

Naturvetenskap i förskolan - En kvalitativ studie om hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen

LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strÀvansmÄlen för naturvetenskap. LÀroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollÀrarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och fÄ tillgÄng till den kunskap som hÀr erbjuds. Vidare Àr det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollÀrare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannÀmnda avseende lÀroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda pÄ hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen.

Handboll & arbetsrÀtt. En analys av svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga rÀttigheter

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->