Sökresultat:
919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 12 av 62
Dynamik i klassrumssamtal : En studie om nÀr och hur samtal initieras i en femmas klassrum
Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhĂ€lle dĂ€r vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av bĂ„de formell och informell karaktĂ€r och krĂ€ver olika anstrĂ€ngningar av oss. Av de hĂ€r anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder pĂ„ att samtal Ă€r en förutsĂ€ttning för lĂ€rande. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r sĂ„ledes att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ămnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och dĂ€refter analysera materialet med hjĂ€lp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i Ă„ldrarna 11-12 Ă„r, som ingĂ„r i klassen och deras klasslĂ€rare.
Helheten i yrkesförberedande gymnasieprogram
Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval?
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.
Helheten i yrkesförberedande gymnasieprogram
Sammanfattning
Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval?
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.
MÄltiden och Autenticiteten : Habitus pa?verkan pa? uppfattningen av a?kthet i ma?ltidskontext
En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.
SĂ€rskola som identitetsskapare
Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola.
Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor.
Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.
Opera i Stockholm, Frihamnen
Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.
Bodaborg som spel: programmering
Vi har gjort vĂ„rt examensjobb pĂ„ reklambyrĂ„n Aptera. PĂ„ efterfrĂ„gan av Ăventyrshuset Bodaborg, en av Apteras kunder, fick vi uppdraget att göra ett litet spel för reklamsyften, som ett sĂ€tt att nĂ„ ut till konsumenterna pĂ„ ett underhĂ„llande och lite nytĂ€nkande sĂ€tt. I reklambranschen Ă€r det viktigt att man har bra och nyskapande koncept för att folk ska lĂ€gga mĂ€rke till, och Ă€nnu viktigare, gilla reklamen. Och reklam finns ju i alla möjliga former, sĂ„ det kĂ€ndes som ett naturligt steg att Ă€ven anvĂ€nda dataspel som ett reklammedium. Vi var ett team pĂ„ fyra personer som skulle jobba med projektet, tvĂ„ grafiker och tvĂ„ datorspelstekniker och det skulle pĂ„gĂ„ under tio veckor.
"Matematik Àr mer Àn siffror" : FörskollÀrares syn- och arbetssÀtt kring matematik i förskolan
Syftet var att undersöka hur fyra förskollÀrare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus pÄ hinder och möjligheter. Syftet var ocksÄ att undersöka om förskollÀrarnas syn och arbetssÀtt skiljde sig Ät beroende pÄ i vilken Äldergrupp förskollÀraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollÀrare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollÀrarna anser att matematik Àr en viktig del i förskolan och att det Àr viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik Àr mer Àn bara plus och minus men Àven att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptÀckte bland intervjuerna var att nÄgra antydde att det var brist pÄ planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte sÄ ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..
Kvalitén pÄ utvecklingssamtal
PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter Àr nÄgot som vi anser saknas i den vetenskapliga vÀrlden och det Àr detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan fÄ för effekter pÄ kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: DÄ vi arbetar utifrÄn ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi Àr intresserade av att studera indikationer pÄ samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod Àr det mest relevanta att anvÀnda.
IntranÀt ? IgÄr, idag och imorgon PÄ vilket sÀtt kan organisationer skapa affÀrsnytta med Webb 2.0 lösningar i sina intranÀt?
IntranÀt Àr idag verklighet för mÄnga organisationer. Dessa system vÀxte fram nÄgon gÄng under 90-talet och finns idag i nÀstan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror pÄ att intranÀt Àr mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrÄn organisationens ledning. Samtidigt vÀxer Webb 2.0 sig starkt pÄ Internet.
TCV-MODELLEN - Natuurlijk Leren Àven i svensk grundskola?:
lÀmpar sig en nymodig nederlÀndsk undervisningsdidaktik
inom det svenska undervisningstÀnkandet?
Arbete studerar den nederlÀndska didaktikmodellen som anvÀnds pÄ Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen gÄr att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen Àr tillÀmpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats pÄ plats i NederlÀnderna. Studien genomfördes genom att skribenten anvÀnde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lÀrarkÄr. I Sverige intervjuades tre lÀrare pÄ en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.
Detaljplanering : Exploatering i fjÀllvÀrlden
Reklam pÄ internet Àr stÀndigt ökande och mÄnga internetanvÀndare Àr negativt instÀllda till den. DÀrför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den nÀr de ska göra nÄgot pÄ internet. För skapare av reklam pÄ Internet kan det vara bra att kÀnna till hur reklamen undviks för att kunna bli bÀttre pÄ att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats pÄ intervjuer med vana internetanvÀndare med olika bakgrund för att fÄ reda pÄ hur de hanterar reklambanners samt en förstÄelse för hur de tÀnker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning dÀr försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att efterstrÀva ett naturligt beteende.Resultatet av undersökningen visade att banner blindness Àr ett fenomen som anvÀnds av mÄnga försöksdeltagare, bÄde pÄ ett medvetet och omedvetet plan.
LÀsa för livet eller för skolan? : En kvalitativ intervjustudie om gymnasieungdomars attityder till lÀsning.
Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..
Larver som kvalitativt proteinfodermedel i svensk fjÀderfÀproduktion
EfterfrÄgan pÄ kycklingkött ökar i vÀrlden och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som Àr det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjÀderfÀ har blivit dyrare de senaste Ären och Àven ifrÄgasatts ur ett miljöperspektiv pÄ grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrÄgas dÀrför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvÀrdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt pÄ 50-60 % och bÀttre aminosyrasammansÀttning Àn sojamjöl.
Riskanalys pÄ Karlshamnsverket - PÄverkan vid en framtida höjning av havsnivÄn
MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.