För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.

Barn som växer upp i stadsmiljöer är hänvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se väldigt olika ut. Från ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tänkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar på många fördelar med att låta lekmiljön präglas av ett mer naturlikt formspråk kopplat till barnens utveckling. Trots den väletablerade uppfattningen om att leken är värdefull för barnen präglas många lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begränsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebär ibland att formge platser för barn. Det är av den anledningen viktigt att förstå barnens behov och betydelsen av att utforma platser så de passar dem så bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stärka kopplingen mellan barn och natur.

Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i ämnet kan använda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förväntas klimatförändringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmängder som följd. Samtidigt växer städerna vilket leder till att andelen hårdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.

The purpose with this study is to find out how much dead wood we can expect us to find in a Russian reference river and compare with studies from Swedish streams. Dead wood are an important structure for the biodiversity in forest streams, studies have shown that population of trout can increase with up to 300 % when the amount of dead wood are increasing from 0 to 8 ? 16 LWD (Large woody debris)/100 m2. Dead wood are also an important structure for the stream character, formations of dams and pools which are important habitats and reproduction areas for salmon and brown trout. The study where taken place in tributaries to the Russian river Varzuga in the North West part of Russia outside Murmansk. Varzuga has low impact of human activity and is considered to be a reference river to rivers in northern Sweden.

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

Vi har med vår moderna livsstil kommit att producera produkter och miljöer som förkastar och lyfter sig över naturen. Allt i naturen rör sig i cykler, allt åldras, dör och återfödds som något nytt. Trots det så omger vi oss med produkter som strävar efter att motstå tidens tand.Med det moderna samhällets industrialisering, vår rationaliserad och moderna livsstil så har vi förskjutits mer och mer bort från en naturlighet som anses obekväm. Naturliga processer som åldrande och död ska, tillsammans med naturen, begränsas från våra liv i en tid då människan ska vara som sina objekt, perfekta och tidlösa. Vi bygger upp en ?andra natur?, en miljö som försöker avstanna tiden, där vi inte längre påminns om vår förgänglighet.

Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten används så ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger på och vilka från naturen tillskrivna egenskaper som eftersträvas. För att svara på detta använder jag en retorisk bildanalys av reklambilder från ett hälsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska värden. Utifrån detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga används för en lång rad syften, från att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att även om det som sägs i bilderna skiljer sig mycket åt, reproducerarde alla en antropocentrisk värdegrund som sätter människan i centrum..

När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ?inne? att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ?inte är unga?? Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade.För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen.

I Sverige är jämställdhet ett ?hurraord? och visst, är vi jämställda i lagar och förordningar, regler och allt somkan fästas på papper. Sverige har i teorin kommit längst i världen i fråga om jämställdhet och den officiellaideologi när det gäller relation mellan könen präglas av jämställdhet, men i praktiken ser det annorlunda ut,under ytan döljer sig en betydligt mindre jämställd bild av Sverige. Den svenska arbetsmarknaden är segregeradbåde horisontellt och vertikalt, och kvinnor och män har inte samma möjligheter att etablera sig på denarbetsmarknaden. Kvinnor har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom deras kompetensnedvärderas, förminskas och nonchaleras och därför befinner sig de flesta kvinnor på lägre befattningar än män.Mäns kompetens betraktas som mer lämpade för högre poster, deras framgångar och bidrag förstärks medanderas begränsningar och misslyckanden förminskas.Men trots detta, ser vi gärna den rådande könsordningen på arbetsmarknaden som det rätta, det naturliga, ochofta som det bästa.

Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.